filoZophie

Alla inlägg under oktober 2010

Av Zophie - 19 oktober 2010 20:40

Har precis avslutat en session med tv´n. Programmet går på Kanal 1 och heter Vem tror du att du är? och är en fantastisk resa tillbaka i tiden. I varje avsnitt får en kändis möjligheten att gå tillbaka i tiden och ta reda på mer om sina förfäder. Tidigare har jag inte reflekterat över detta program men nu har jag liksom fastnat. Det är oerhört facinerande att se dessa kändisar, så långt bort från den flashiga, glamourösa vita duken, söka sitt ursprung som vilken vanlig Svensson somhelst. De gråter, snörvlar, är osminkade, ärliga och så j-vla vanliga att man ibland undrar hur de kan vara bland de höst betalda i Hollywood   .


Detta program har en själ, ett hjärta och jag finner det oerhört facinerande att få se "det fina folket" från en helt anna sida. Det är också otroligt roligt att se hur långt man kan spåra sin släkt, sin familj, sina rötter och det får mig osökt att fundera mer på mig själv och min egen historia.

Vem tror jag att jag är och hade jag verkligen varit här om inte mina förfäder hade fattat sina beslut och gjort de val de gjorde?


Som en del av er vet hade vi, i min familj, en tuff försommar med dödsfall och olyckor som avlöste varandra och kanske är det detta som har fått mig att fundera över mina enga rötter och vad jag själv kommer ifrån. Vad eller vem har stakat ut min väg och gjort mig till den jag är?

Hur mycket av mig är gener, arv och miljö?

Hur mycket av mig har jag själv påverkat genom de beslut och val jag fattat och hur mycket beror på min historia och mina förfäders historia?


Hmmmm, jag undrar om man skulle ge sig på att försöka släktforska lite? Jag är otroligt nyfiken på vad jag skulle hitta.

Kanske är jag på långt håll släkt med Cleopatra, Marie Curie eller varför inte självaste Maria Magdalena?

Nej, jag skulle inte tro det men det hade varit roligt att testa och se hur långt det bär....

Kanske kanske....


Tills vi ses igen   


Av Zophie - 15 oktober 2010 17:40

På senaste tiden har jag varit inne på en del viktminskningsbloggar och jag förvånas över hur mycket folk hänger upp sig på alla dessa kilon man vill tappa. Jag har full förståelse om man är överviktig och man verkligen vill  tappa kilon för sin hälsas skull men man måste ochså komma till insikt att hälsa är MER än bara kilon.

Hälsa är att må bra, att ha en bra och stark fysik men även att må bra inom sig själv och vara nöjd med den man är och det man gör. Det handlar mer om styrka i kropp och själ än om en visare på en siffra på vågen. Jag känner många tjejer som dras med en övervikt på 10-20 kilo men de är hälsosamma, motionerar regelbundet och undviker sötsaker. De är nöjda med sig själva och vad de åstadkommit i livet men är kanske lite väl glada i mat. Likväl känner jag tjejer som är långa och slanka, vissa rent av lite väl smala för mitt tycke, som inte är hälsosamma för 5 öre. De motionerar aldrig, äter tomma kolhydrater iform av vitt bröd, pasta och socker och bryr sig inte om sig själva mer än till utseendet. Vem man är och hur själen mår verkar man inte bry sig så mycket om.


Hur vet du då om du är hälsosam?

Hur vet du om du väger lagom?

Hur vet man om man ska förändra och vad man ska förändra?


Det ända jag kan säga om saken är att om du verkligen känner efter, gräver djupt ner och lyssnar på din lilla inre röst och den säger att du är riktigt lycklig, ja då behöver du inte bry dig så mycket om din vikt. Sålänge du har en strålande hy (behöver inte ens vara slät som en barnrumpa eller brun som en solkysst strand), så länge du känner dig tillfreds med den du är och din person, så länge du trivs med livet och trivs med dig själv och i alla fall klarar av diverse normalt hushållsarbete och en lite längre promenad utan att få träningsvärk, så länge du kan njuta av livet, behöver du nog inte oroa dig allt för mycket över din vikt.


Och OM du ändå känner att ett par kilo eller två mindre inte skulle skada så tänk för allt i världen på att även mäta din kropp. Centimeter i omfång säger oftast betydligt mer än vikten i sig. Mät under bysten, midjan, höften och vaden i alla fall. Och gå inte på myten om att ett kilo muskler väger mindre än ett kilo fett för ett kilo är alltid ett kilo vare sig det är muskler, fett, mjölk, äpplen eller ost. Det man bör tänka på är dock att ett kilo muskler blir mindre i omfång än ett kilo fett, således blir du alltså smalare i kroppen av ett kilo muskler än av ett kilo fett.


Så lycka till därute alla viktminskare. Jag önskar er ett hälsosamt och sunt liv och stöttar er i er kamp mot ohälsan. Och du, glöm inte att det viktigaste är att du gör det för din skull och för att du vill.


(Nu ska jag bara läsa dett inlägg 1000 gånger och implementera detta på mig själv också;)) Full fart mot helgen.


Kramen till er alla   

Av Zophie - 13 oktober 2010 12:36

Alltså... jag har funderat lite.

Jag har funderat på en insändare som jag läste i min lokala tidning för en tid sedan. Nu har insändaren börjat yngla av sig i form av olika svar och andra insändare och det har fått mig att börja fundera lite på det här med släkt och vänner.


Insändaren handlade om farföräldrar som distanserat sig från sina barnbarn och förälderns funderingar och tankar kring varför det blivit så. Svaren på insändaren går också i samma tankebanor och svävar ut med lite olika förklaringar som man både kan och inte kan fundera på...


Jag har personligen alltid, på både gott och ont, varit väldigt beroende av min familj. Det är viktigt för mig att familjen mår bra, att vi har en bra kontakt och kan umgås med varandra. Det funkar inte alltid men vi försöker   

Jag och min mamma pratar dock alltid minst en gång om dagen och måste med jämna mellanrum träffas för en god middag, dricka vin och lösa världsproblemen. Mina två söner dyrkar marken deras mormor (och morfar för den delen) går på och behöver minst en helg i månaden tillsammans med sina morföräldrar annars får både mina söner och mina föräldrar spatt och abstinens. För mig är detta självklart, men det är det tydligen inte för alla om man betänker insändaren jag läste.


Hur kommer det sig att det faktiskt finns de som inte tycker att släkten är viktig? Hur kommer det sig att det finns mor- och farföräldrar som inte vill umgås med sina barnbarn? Hur tänker man som mor- och farförälder när man väljer att distansera sig från sina barn och barnbarns liv? Kan man verkligen ta förgivet att släkt är personer som alltid ska finnas där när man själv behöver och vill? Lite egoistiskt om det skulle vara så!


Jag vet att det finns olika, resonabla förklaringar och det är inte dessa jag är ute efter att ifrågasätta. Sjukdom, ork, distans, ofrivillighet med mera, det köper jag. Man kanske bor 100 mil ifrån varandra, helt ok. Man kanske begränsas av sjukdom eller ork, fine, det är acceptabelt. Man har kanske haft problem inom familjen tidigare och av den anledningen vill, får eller kan man inte alltid träffas när man vill, jaja det kan ju vara.

Men jag skulle helt enkelt vilja veta hur man tänker när man friviligt distanserar sig från familjen. Finns det någon därute som har ett vettigt svar eller en enkel förklaring? För jag ska i ärlighetens namn säga att jag (och mina barn) skulle inte klara mig utan mina föräldrar (min älskade LaMor i synnerhet).


Så om du har en familj du älskar och ärligt bryr dig om, så visa det och var tacksam för det varje dag. För uppenbarligen finns det de personer som mer än gärna skulle vilja byta med dig.


Fridens vänner   


Av Zophie - 11 oktober 2010 12:14

Hejsan alla, nu är jag här igen.... för en stund... sedan försvinner jag... men jag brukar ju alltid komma tillbaka förr eller senare   

Jag hoppas ni tycker om mig ändå... 


Appropå rubriken kan jag ärligt säga att jag inte är miljöpartist MEN... jag har full förståelse och respekt för dem sedan jag igår sett Uppdrag Granskning om det fasansfulla otyget med vatten på flaska.

De tre största producenterna av vatten, Nestlé, Coca Cola och Pepsi skyr tydligen inga medel när det gäller att tjäna pengar.

Okej, jag ska ärligt säga att reportaget främst skildrade USA men tror ni ärligt att det är annorlunda här???


Visste ni till exempel att 40% av det fina vatten vi har på flaska är rent kranvatten? Vi betalar alltså dyra pengar för något som vi i princip redan får "gratis" i vår egen kran.

I en liten stad i Texas tillverkas de flesta petflaskor som används för flaskvatten och forskare har påvisat både arsenik och ett syskonämne till benzen i vattnet. Benzen är extremt cancerframkallande. Petflaskor tillverkas främst av en genomskinlig massa som utvinns vid raffinerandet av råolja, mmmmmm mumsigt med lite olja i vattnet, eller hur?!


I USA gäller regeln att den med störst pump tar mest vatten och gissa vilka som ser till att fixa RIKTIGT stora pumpar.... just det, producenterna av flaskvatten. Och tyvärr är det inte så att producenterna sprider ut sig över hela USA utan det är främst ett fem-tiotal stater man använder sig av. För några år sedan drabbades USA av torka, även dessa "vattenstater" och regeringen rådde invånarna att vara mycket sparsamma med vatten när det gällde, dricka, matlagning, vattning och bad... tror ni att de stora vattenproducenterna brydde sig om detta? Icke! De fortsatte producera sitt vatten och pumpade upp mer än 114 miljoner liter om dagen!!!!!!! När de blev ifrågasatta skyllde de bland annat på bävrar som hade byggt dammar och därmed fått vattnet att sina.

Pinsamt!  


Jag har lovat mig själv att jag ALDRIG mer ska köpa VATTEN på flaska, inte heller kommer jag köpa läsk på petflaska utan kommer köpa läsk på glasflaska (i back) eller burk.


Vår jord består av 75 % vatten, visst låter det ändå betryggande? Tyvärr är realiteten att det endast är 1 % av detta som är drickbart. Nej stop för att gynna producenter som producerar och dyrt säljer vad jag redan har i min egen kran. I vårt land kan vi dessutom vara stolta över att vi har otroligt rent och fint vatten i våra kranar.


Så idag uppmanar jag: Slå ett slag för vårt vatten och vår miljö. Avstå vatten på petflaska och visa de där j-la ekonomiska grisarna till producenter att vi är smartare än de tror och att vi inte tänker betala för något vi redan har.

VÅGA VÄGRA VATTEN på PETflaska!!! Jag gör det definitivt från och med nu!


Tack för det Uppdrag Granskning!


Kram världen   

Presentation


Kvinna i sina bästa år. Filosof som filosoferar och funderar på finurligheter och fantasier och allt annat mellan himmel och jord.

Fråga mig

18 besvarade frågor

Gastboken:)

Bloggträffbloggisar

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Oktober 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kuligheter:)

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

RSS


Skapa flashcards