Det råder kaos i världen. Det är bara en massa krig och elände, svält och översvämningar. Länder vill åt varandras mark och andra vill bara ha alla andras olja. Det är debatter och diskussioner på TV och vi matas med all världens katastrofala kriser. Greklands ekonomi är i botten och konflikten mellan Palestina och Israel vill aldrig ta slut...

Här hemma råder samma kaos.

Det skriks och gapas, det är irriterat mellan både stora och små. Den stora killen blir arg och den lille killen blir irriterad. Pappa blir tvärförbannad på båda två. Det nyps och bits, det gapas och tjuts och hela världens kaos verkar ha flyttat in i just mitt vardagsrum.

Det åberopas demokrati och det gapas om fuskigt. Gråten kommer hos både stora och små och själv vet jag inte åt vilket håll jag ska fly.

Jag försöker stänga av, försöker att inte bry mig om dispyterna och de spydiga kommentarerna. Jag låtsas att jag är någon annanstans och försöker drömma mig iväg till en solig pool där det bara är me, myself and I och tystnaden. Jag lyckas nästan, men drömmen bryts abrupt av ett illvrål.

Jag kommer till sans och undrar vem som är skadad, vem som skall skickas i säng och vem som skall straffas hårt...

Det visar sig att ingen hjälp behövs, inte av en mammis i alla fall. Det utbrutna kaoset stillar sig lika snabbt som det utbröt. Lilltrollets röst hörs klar och gäll "Okej pappa, men snälla, snälla bara en gång till"...

Det är inte klokt vad ett parti UNO kan engagera.... stora som små   

Puss