Jaha, så var den stora dagen D här.

I flera veckor har det planerats, fixats och trixats, bakats pajer, ringts och beställt partytält, bord, stolar, hämtat detsamma och mycket annat och idag är den dagen då allt ska användas och ätas och nyttjas...

Idag är dagen då mina föräldrar har sin stora 170-års fest.

De fyller ju båda 65 år i år, har båda nyligen gått i pension och dessutom firar de 40 år som gifta i morgon... men  man kan ju inte partaja en söndag så det fick bli idag i stället   .

Hela släkten är bjuden, även om det är en del som inte kan komma, dessutom är vänner och grannar bjudna och det kommer nog bli ett hejdundrande kalas. Dessutom tackar vi vädergudarna som (hittills) visat sig på ett relativt bra humör genom att låta regnet lysa med sin frånvaro och istället låter solen glimta fram då och då. Vi får hoppas att det håller sig så.

Temat för dagen är country. Mina föräldrar älskar country och detta tema passar utmärkt tycker jag då det är lätt för de flesta att bara sätta på sig ett par jeans och en skjorta och sim salabim är man cowboy eller cowgirl.

Personligen har även jag en förkärlek för just country så jag ser extra fram mot bandet som skall spela ikväll. Två killar som lirar country och 60- och 70-talsmusik, det kan inte bli mer rätt än så. I alla fall inte i min värld.

Jag har funderat mycket på mina föräldrar de senaste veckorna. 40 år som gifta, hur fixar man det. Jag och min make firade 11 år igår och bara det är ju ganska uppseendeväckande i dagens samhälle men vi ligger ju lätt i lä när det gäller mina föräldrar... 40 år... Jag undrar om de har någon hemlighet, något recept, något tips och råd de skulle kunna delge oss andra men jag vet inte riktigt. De kommunicerar, det är nog vad de gör. De pratar om allt och alltid. De är sällan osams men när de blir det då blir de riktigt osams   . Det konstiga är att de ofta blir osams om sådana där konstiga saker som Israel/Palestina konflikten, om att gnälla eller inte gnälla på saker, om pessimism och barnuppfostran. De bråkar liksom inte om normala saker som andra familjer bråkar om... ekonomi, vem som ska diska eller vem som faktiskt strök stryktvätten sist... De är lite roliga på det sättet mina föräldrar och man har aldrig tråkigt i deras sällskap. Det är nog därför jag tycker så mycket om att vara hos dem och tillbringa tid med dem. Jag trivs där och känner mig alltid så lugn och avslappnad. Inga måsten och inga krav, bara lugnt och skönt och trevligt sällskap... med vissa högljudda inslag *fnissar* Dessutom gör det ju inget att pappsen är världens bästa fixare av allsköns ting (finns nog inget han INTE skulle kunna fixa) och att LaMor lagar den mest fantastiska maten som bara finns (hon har, av mig, förärats inte mindre än 6 stjärnor i Michelin-gajden) vilket innebär att pappa har 6 bilringar runt magen... Nej skämt åsido... Men de är mina föräldrar och jag älskar dem mest av allt i hela världen... med två undantag då... kanske tre... ibland...   

Så idag uppbringar jag ett MEGA GRATTIS till mina föräldrar som inte bara lyckats fostra två fina barn i mig och min syster, utan även firar 40 fantastiska år tillsammans utan att slå i hjäl varandra.

Puss på er mina älskade paranteser, må ni få uppleva 40 lyckliga år till och keep up the good work så att säga. Jag älskar er.

Puss