filoZophie

Alla inlägg under augusti 2011

Av Zophie - 18 augusti 2011 09:03

Jag fick idag en fråga. En riktig fråga i min frågelåda bör tilläggas   .

Frågan kom från Amanda och hon undrade vad jag tyckte att hon skulle skriva om i sin blogg. Jag gav henne ett svar och började sedan fundera lite och bestämde mig för att ge henne ett längre svar genom att skriva ett helt eget inlägg här istället.


Återigen kan vi "hoppa på" rampljuset, denna tonåriga ungdomsgård (tack för den Mally, jag fnissar fortfarande) det nu har blivit. Man kan ofta läsa "Vad tycker ni att jag ska skriva om", "Kom igen jag behöver tips och ideer" och "Vad vill ni läsa om hos mig"...

Jag tycker att detta sättet att fiska efter inspiration är lite självförstörande. Om du behöver fråga dina läsare efter inspiration då är du ute på mycket tunn is. Då är ju inte din blogg till för dig utan då skriver du bara för att någon annan sak läsa det och då försvinner ju hela meningen med bloggen eller hur.

Jag anser att en blogg är ett forum för individen att uttrycka tankar och funderingar man har och om du måste ha hjälp med att tänka och fundera, ja då har du inte mycket att själv säga omvärlden och kan lika gärna lägga ner bloggen.

Jag har inte alltid många läsare men de som läser min blogg uppskattar det jag skriver och jag har hellre 2 intelligenta och intresserade läsare än 200 bimbos som bara läser bloggar för att de själva inte har ett liv.


Detta kan låta hårt men jag anser att en blogg är högst personlig och då ska du hålla den på den nivån också. MED ett korrekt språk bör väl tilläggas... eller ?!


Jag vill här förtydliga att jag inte ser ner på Amanda, som på ett trevligt och undrande sätt frågade mig om råd. Hon verkar inte vara en av de där desperata fjortisbrudarna som lever sina liv för eller genom bloggen, tvärt om. Hon verkade vara en tjej som verkligen var inresserad av att utveckla sitt skrivande och sin inspiration och därför kommer här det där rådet jag gärna inte ger   


Jag tycker att du ska skriva om saker och ämnen som engagerar dig, som inspirerar dig och som du tycker är intressanta för dig. Dina läsare läser din blogg för att de är intresserade av dig och då skall din blogg också spegla vem du är. Du skall inte bli en ögontjänare som bara skriver det folk vill läsa, då försvinner bloggens syfte.

Tycker du att mode och skönhet är viktigt så skriv då om det men gör det på ett engagerande sätt. Blanda in djurförsök på smink, modeskaparnas pedofilistiska syn på kvinnokroppen (ju smalare desto mer pojkaktig, bra bra!, verkar de ju tycka).

Håll dig uppdaterad i olika frågor du finner intressanta, försök hitta inspiration i din vardag, det är oftast det som gör en bra blogg. Tycker du om att påta i trädgården, göra egna smycken eller har du en hobby så skriv om det. Det finns alltid bra inspiration att hitta i det du själv tycker om att göra och då ska din blogg innehålla och inspireras av detta.

Jag önskar dig lycka till och säger grattis på din 1-årsdag som bloggare.


Själv tackar jag för inspirationen du gav mig som resulterade i ett helt oförberett blogginlägg vilka ofta brukar vara de bästa. Men se det får mina läsare avgöra, jag kan bara konstatera att jag själv är nöjd och att ämnet är av precis min egen karraktär.


Puss   

Av Zophie - 17 augusti 2011 16:44

Ni som varit med mig ett tag vet ju att jag älskar att tracka ner på bloggare som stjäler min tid genom att lägga upp fjantiga uppmaningar i Rampljuset. Jag syftar inte på de som verkligen påar något intressant och spännande utan jag menar de där idiotiska och fjantiga påannonserna.  

Idag är det således dags igen och denna gången är jag bara såååååååå förbryllad.

Jag har som sagt spanat in bloggare i Rampljuset otaliga gånger och förvånas över hur många det faktiskt är som har så kallade "Frågestunder".


"Kom in till mig. Frågestund på bloggen idag mellan 18 till 21" kan uppmaningen lyda. Den lite djärvare tänker utanför den berömda boxen och påannonserar att "Frågestund hos mig, fråga precis vad du vill". Eller varför inte klassikern "Nu är de frågestund på bloggen så kom in och ställ frågor nu".


Va´fa-an..........


Jag blir så in i he-te trött på sådana skitpåannonser så jag kan spy på dem. Har du en blogg på bloggplatsen så finns det för f-n en speciell frågeruta på din blogg, ja den finns faktiskt på fler portaler än bloggplatsen. Där kan de som är intresserade av dig och din blogg gå in och ställa frågor till dig när de vill, hur de vill och om de vill... Det behövs det väl för f-n ingen speciell "frågestund" för?! Que?!

Och OM man väl går in och ställer frågan varför man har frågestund när det finns en frågeruta i bloggen... Ja då svarar de inte på den frågan ???

Det otroligt roliga är också att när man går in och kollar de där "frågestundsbloggarna" så får de nästan aldrig några frågor under sin frågestund, så varför gör man det?

Just nu är jag så trött på dem så jag ids inte spekulera i varför man påar något som redan ligger automatiskt i bloggen. Det är ungeför som att baka bullar till bagarmästarens ungar eller varför inte fråga ungar om de gillar leksaker. Det är så dumt för att det redan finns och/eller är en självklarhet.

Nej, over and out. Jag pallar inte mer idag.


Puss   

Av Zophie - 16 augusti 2011 15:35

I många år har jag drömt, funderat, önskat och filozopherat... man skulle kanske gå en skrivarkurs. Jag tycker själv att jag uttrycker mig ganska väl och jag älskar att skriva så varför inte gå en skrivarkurs?!


Och nu har jag äntligen gjort det.

Jag har anmält mig till en skrivarkurs i höst.


Jag känner att jag har en hel del uppslag och många bra ideér men jag hade behövt få utlopp för alla mina uppslag och ideér. Jag hade behövt lära mig att sortera, analysera och ordna upp alla tankar och funderingar och lägga dem i minnets ordnade portfolio, om man så säger   .


Nu få jag äntligen möjlighet att få ordning på alla mina uppslag och jag ser verkligen fram mot att få utbyta ideér och inspiration med andra likasinnade. Jag vet inte om mina uppslag kommer ta sig uttryck i bloggen men man vet aldrig.

Jag har även en bloggkollega som även hon skall gå en skrivarkurs och vem vet, vi kanske hittar på något heltokigt tillsammans   .


Tills vi hörs igen bjuder jag er farväl...


Puss   

Av Zophie - 15 augusti 2011 13:11

Som många av er vet hoppar jag med jämna mellanrum in på rampljuset av olika anledningar. Ibland hittar man ett riktigt guldkorn men i de flesta fall är det bara skit som ligger där.


Nyligen ligger där ett inlägg som ser intressant ut, jag klickar mig in och läser lite. Hamnar på ett inlägg som handlar om vänner och familj och som menar att familjen aldrig någonsin kan ersättas av vänner...

F´låt men VA??????????????????

Det finns ingen förklaring till varför personen i fråga anser detta, personen bara konstaterar att i hennes värld är det så...

Då blev jag arg och svarade... och jag är fortfarande arg och skriver därför ett kontrainlägg MED förklaring till varför jag anser att vänner visst kan vara värda lika mycket eller mer än familjen... och det kommer här...


Jag har, som en del av er förstått, ett väldigt nära förhållande till min familj. Utan min familj hade jag kanske inte ens varit vid liv idag så långt vill jag faktiskt gå. Jag förstår dem som anser att familjen är allt och jag kan till viss del hålla med... Men vad jag tror att man måste göra är då att definiera ordet FAMILJ och utröna dess betydelse och jag lovar att det finns lika många definitioner av ordet familj som det finns människor på jorden.

Om du är uppvuxen med en mamma och en styvpappa är inte styvpappan din familj då? Om du har en pappa med ny fru och nya barn är inte de barnen dina syskon? Om du är adopterad har du ingen familj då? Nej, jag begriper inte vad eller hur den här personen som skrev inlägget tänker. Om du som barn blivit sexuellt utnyttjad av din pappa, misshandlad av din mamma och bortglömd av samhället och du ändå har en livlina i form av vänner, ser du inte dessa vänner som din familj då?!

Nej, jag begriper VERKLIGEN inte vad människan menar.


Mina två allra bästa vänner betyder lika mycket för mig som min egen biologiska syster. Jag älskar dem av hela mitt hjärta och värderar deras vänskap otroligt högt. Det finns vissa saker som de förstår bättre än min egen biologiska syster gör, kanske främst för att vi delar vissa gemensamma erfarenheter men ändå. Jag har ytterligare en god vän som hela sitt vuxna liv levt utan sin familj då hennes familj aldrig visat ömhet, kärlek eller respekt för den fantastiska person hon är och hon har i stället under alla år haft sina närmsta vänner som sin familj i både glädje och sorg. De (och nu även jag) respekterar, älskar och ställer upp för henne på de sätt vi kan och hon behöver för att vi har valt det.


Jag har familj, jag har vänner, jag har vänner som jag räknar till min familj och jag har familj som jag inte ens är släkt med. Jag anser att familj, via biologi, inte är något självklart utan något du måste jobba på och underhålla för att den ska fungera sedan spelar bologiska band mindre roll.


En klok individ sa en gång att "Vänner är familjen vi själva får förmånen att välja" detta anser jag är sannare än något annat.


Puss   

Av Zophie - 14 augusti 2011 11:16

Ja, så kommer jag då med mina tankar och filozophier igen.

Denna gången funderar jag lite på detta med hjälpsamhet kontra självkritik precis som rubriken antyder.


Jag har två fina "bloggvänner" (helt olika och skilda personer som inte har med varandra att göra... tror jag ;)) som båda sitter i situationer de vill komma ur och som de inte riktigt hade räknat med att hamna i. Förutsättningarna har liksom ändrats av andra på vägen.


Vill dock förtydliga att mina tankar rörande deras olika situationer är helt generaliserande och inte just unika för dem, det hade kunnat vara vem som helst i liknande situation/situationer, så jag hoppas att de inte blir sura på mig nu...

 

De sitter i sina olika situationer för att de som personer, enligt mig, är generösa, ärliga, hjälpsamma, omtänksamma och vill alla väl... nja, de flesta i alla fall   . I bådas fall slutade deras goda intentioner med att de mår dåligt, sitter i en situation de båda har svårt att ta sig ur, har svårt att lita på folk samt, med stor säkerhet (återigen enligt mig), är lite besvikna på sig själva.


"Hur kunde jag vara så dum?!"


Denna tanke är otroligt vanlig och en mycket vanlig reaktion hos människan när någon annan faktiskt blåst dig. Jag undrar varför det är så...

Här har vi två intelligenta och smarta tjejer med huvudet på skaft och ändå kan det bli så fel... Då kommer vi återigen till tanken som majoriteten av befolkningen hade tänkt "Hur kunde jag vara så dum?!"


Svaret är enkelt: Det är du inte. Det var du inte.


Du tog en chans, du ville väl men NÅGON ANNAN ändrade förutsättningarna på vägen således är det inte du som är dum och ska stå men någon form av hundhuvud utan det är den personen som inte köpte förutsättningarna utan ändrade dem längst vägen efter eget huvud och tycke som ska göra det.

Jag vet att mina goaste bloggvänner VET detta men det är alltid skönt med bekräftelse och den kommer här, från mig, Beteédevetaren No 1   .


Det är så lätt att i olika situationer skuldbelägga sig själv och fundera över hur man kunde gjort annorlunda. Man skulle gjort det, man skulle sett si, man skulle tänkt så, man skulle... Jo, man skulle gjort mycket, men man försökte och det ska man ha cred för och inte ifrågasätta sina egna beslut. Inte utplåna sina egna tankar, känslor och goda intentioner. Man försökte ur sitt hjärtas godhet och det sket sig för att någon annan alltid vill ha mer, alltid vill ha annorlunda, alltid vill ha rätt och ABSOLUT INTE kan se sin egen delaktighet, sitt eget ansvar och sina egna fel och brister. Sådana personer finns det tyvärr gott om och på något konstigt sätt är det ALDRIG deras fel när något skiter sig... trots att det ALLTID skiter sin i deras närvaro... Konstigt... NOT!


Jag hoppas att mina "bloggvänner" klurar sig ur sina olika situationer, jag är ganska övertygad om att de kommer göra detta även om det i vissa fall kanske kan ta lite tid. Jag hoppas framför allt att de inte slutar tro människor om gott, att de inte slutar bry sig om andra, att de inte känner att de blivit brända för sista gången och aldrig mer... för skulle så vara fallet kommer världen bli två underbara människor fattigare och snikenheten, egoismen och känslokylan bli två personer rikare.


Detta är mina tankar i ämnet och jag tror att vi får behålla tjejerna på vår sida... jo, för jag räknar faktiskt även mig själv till en av The Good Guys precis som jag gör med mina två "bloggvänner". Med risk för att verka stöddig anser jag att världen behöver fler som oss. Personer som har den där inre styrkan som gör att man faktiskt reser sig upp efter att ha blivit brutalt nerslagen. Som alltid reser sig upp igen och igen, som en sådan där liten docka med rundad botten, eftersom vi vet att vi är bättre än dem som hela tiden försöker slå ner oss.


Stå på er tjejer. Via era bloggar tycker jag mig ha fått en bra bild av vilka ni är och jag tycker så mycket om er. Hoppas också att ni innerst inne vet att ni inte står ensamma i denna kalla och egoistiska värld, vi är många som tycker och tänker som er och jag lovar att vi slutänden vinner.

The good guys always win in the end.


Puss   

Av Zophie - 12 augusti 2011 20:18

Detta tror jag är ganska vanlig och att vi alla någongång drabbas.

Jag har drabbats just nu och därför får ni hålla till godo med:

Egenhändigt snodd från MissVivis:


En liten lista att underhålla er med nu när jag har bloggtorka,

 kopiera gärna men skriv vem ni fått den ifrån.

  


Favoritdjur:  

Lite tråkigt men jag svarar som MissVivis: Katt

Om jag hade varit ett djur:

Ett lodjur hade varit häftigt

Mitt första husdjur:

En hankatt som hette Lisa... nej vi begrep inte att det var en kille... förrän senare

Har du någon tatuering av ett djur:

En delfin      

Har du kläder med djur/djurmönster:

Nope, bannlyst i min garderob.

Ett ovanligt djur du sett:

En vit kamel

Ett djur du skulle vilja ha:

Ett lodjur faktiskt

Ett fantasidjur du skulle vilja se:

Nja, det var svårt men en hippogriff  hade varit häftigt...

Ett konstigt djurnamn:

Min pappa hade en katt som hette Musen 

Ett konstigt djur:

Piggsvin

Ett onödigt djur:

Myggor

Så många olika djur har jag haft:

Under alla mina år har många djur kommit och gått i vårt hus så jag vet inte riktigt... Katt, hund, häst, får, höns, undulater, kaniner, hare och jag bara VET att jag glömt något...

Så många djur är det sammanlagt:

Jisses. Med tanke på hur många katter vi haft går det nog inte att räkna

Är du allergisk:

Jepp. Mot skitsnack.

Mina/mitt nuvarande djur:

Inga direkt förutom dammråttor och mina två troll då    


Ha en trevlig fredag alla.

Puss   

Av Zophie - 11 augusti 2011 02:42

Denna låten är en hyllning till alla underbara kvinnor i världen... och på något konstigt vänster tänker jag alltid på min syster när jag hör den...

varågod söstra mi....

I love you   



Puss   


Av Zophie - 11 augusti 2011 02:10

Stannar upp för ett tag och funderar över forgångna musikers dag... och vad upp- täcker jag...

En av min mormors gamla favoriter Ella:


http://www.youtube.com/watch?v=SDfe9dn59Mk&feature=related


Och så lite Louie   



Och så kör vi lite för mamma... alltså min mamma.... :)


Och naturligtvis en av mina favoriter     .


Puss   




Presentation


Kvinna i sina bästa år. Filosof som filosoferar och funderar på finurligheter och fantasier och allt annat mellan himmel och jord.

Fråga mig

18 besvarade frågor

Gastboken:)

Bloggträffbloggisar

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6 7
8 9
10
11 12
13
14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kuligheter:)

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

RSS


Skapa flashcards