Idag är det min dag.
Inte bara eftersom jag ska iväg på försenade födelsedagshemligheter med min LaMor utan för att det VERKLIGEN ÄR min dag. Det är nämligen filosofins dag idag och jag tolkar det som att det är filoZophie´s dag idag
.
Idag är verkligen en dag som passar för filosofiska funderingar och något som kommit upp i bekantskapskretsen på sista tiden är faktiskt VART gränsen för otrohet går. Intressant tanke.
Detta med otrohet kan ju blötas och stötas i olika filozophiska debatter men jag blir mer nyfiken på vad ni bloggläsare har för tankar i frågan.
Jag ska leda er in på de olika spår som diskuterats i min närhet...
Är det otrohet om man ligger med någon annan än sin partner men ändå hela tiden tänker på sin partner?
Räknas det verkligen som otrohet om du har sex med din partner men tänker på någon annan?
Vart går gränsen för otrohet? Är det att kyssa någon annan? Att tänka på någon annan? Att ligga med någon annan?
I dessa olika debatter har jag fått lära mig att otrohet är ett otroligt känsligt ämne och samtidigt ett väldigt relativt begrepp. Det är många som tycker att det är mer otroget att ha sex med sin partner men tänka på någon annan än att man i själva verket har sex med någon annan men tänker på sin partner? Är det så?
Vad är det som driver en till otrohet?
Spelar det någon roll?
Om man är gift men inte haft sex med sin partner på flera månader och då ligger med någon annan, är det otrohet eller ser man det som (vilket en polare anser) ett rop på hjälp?!
Har du själv varit otrogen någon gång?
Om svaret är ja, varför blev det så då?
Kan man skylla otrohet på omständigheterna?
Kan man förlåta otrohet eller är otrohet det ultimata sveket?
En av mina tjejkompisar anser att otrohet är lika med döden nästan. Hon menar att om hennes partner var otrogen mot henne skulle hon ta alla sina saker, barnet och dra... utan ett ord...
Kan man göra så? Är det så enkelt? Eller är det så att otrohet, i den sexuella bemärkelsen, bara är ett symptom på något större? Ett mycket större problem i förhållandet än själva otroheten?
Vad anser ni bloggisar?
Det mest extrema jag hört är killen som anser att det är otrohet när hans FÖRRA flickvän har sex med sin nya kille... Han menar att eftersom han fortfarande har så starka känslor för henne så är hon otrogen med sin nya kille??!! Jag begriper inte riktigt DET resonemanget men visst har han ändå rätt till sin åsikt, även om jag tvivlar på att han hade haft samma tankar om det varit han som hittade någon annan först...
I svenska akademins ordlista kan man bland annat läsa följande:
Otrohet - förhållandet att icke vara trogen mot något som betraktas som sådant
Tja, jag vet inte riktigt själv vad jag tycker om otrohet. Självklart är det inte okej då man alltid sårar någon annan men samtidigt anser jag nog att otrohet snarare ÄR ett symptom på ett mycket större problem.
Så nu slänger jag ut frågan ut i cyberrymden...
Vad är otrohet för DIG?!
Jag ser fram mot en massa härliga och filozophiska svar, speciellt med tanke på att det är min dag idag.
Puss
Niklas Persson
17 november 2011 18:51
Det här med otrohet, det finns ju inget facit.
Det är ju något man måste "komma överens" om inom det förhållande man är i.
En bra måttstock är väl annars gör inget som du inte vill din partner ska göra. Eller?
Förlåtandet tror jag också är väldigt svårt att ha åsikter om innan man blivit utsatt för otrohet...
Jag har varit otrogen en gång, varför? Har inget bra svar på den faktiskt... Jag fick chansen prova något jag inte fick hemma... Jag blev förlåten och vi va ihop fyra år efter det. Men är skilda nu...
Skulle aldrig vara otrogen igen dock, för man förstår så otroligt mycket i förhållandet. Tilliten försvinner, man skapar en oro hos sin partner och förstör kanske en annan människa (sin partner) för alltid...
Det är mina tankar i ämnet det...
http://farbrorn.bloggplatsen.se
Zophie
17 november 2011 23:05
Men gud vad roligt att den första som har en "say" i frågan är en man. Och vilket svar sedan, mycket intressant och i viss riktlinje med mina egna filozophier...
Trevligt att du hittat hit, hoppas det blir fler gånger, som den otrogne sa ;P
Kramen
Niklas Persson
18 november 2011 07:19
Nej nej, inte man en kille...:-D Man då är man gammal, mogen och allt sånt där! Sen ser jag att jag skrev förstår där det ska vara förstör... Måste varit jag blev så till mig att jag slutade kunna stava!
Jo ja det blev visst en gång till minst! Usch, jag som just sagt aldrig igen... ;-)
http://farbrorn.bloggplatsen.se
Zophie
18 november 2011 11:10
Haha, jag postade alla dina TRE (inte 1200) kommentarer... Bara för ATT liksom ;P
Kram igen
Niklas Persson
18 november 2011 07:33
Ja tänka sig! Men inte man, kille! Har ju gått igenom det där i min blogg ju. Man då är man gammal, mogen och lite tråkig. Jag är en ungdomlig, rolig och omogen kille ju! :-)
En sak till jag tänkte på, den som har en förklaring/ursäkt till sin otrohet. Jag vet inte jag... Känns inte helt okey. Då är det ju planerat på något vis. Eller? Kanske i och för sig inte är bättre med, det bara hände i och för sig?
Hm det blev visst en gång till, jag som lovat mig själv och allt... Illa!! :-)
http://farbrorn.bloggplatsen.se
Zophie
18 november 2011 11:08
Ok då, kille :) Och visst har du en tanke där, att om man har en förklaring till sin otrohet så verkar det ju nästan planerat... Ja, ämnet väcker onekligen tankar och känslor hos folk ;)
Kramen
Zophie
18 november 2011 11:09
Du får posta hur många kommentarer du vill här inne, sålänge de inte går till personangrepp eller annat otrevligt ;)
trevlig helg. Kramen
Xecute
18 november 2011 08:44
Håller med i det mesta föregående "talare" skrev! Eftersom det är just så olika inställningar till otrohet som du beskriver, så måste man ju klargöra för varje ny person man har en kärleksrelation till, vad som är okej och inte okej i just detta förhållande. Men den där killen som ansåg sitt ex vara otrogen behöver ju professionell hjälp... :-p
Och jag håller med om att det är svårt att veta i förväg hur man kommer att reagera på otrohet. Jag hörde själv till skaran som ansåg det som en dödssynd och jag skulle absolut i så fall bara dra med barnen utan ens en lapp, typ. Men... så blev det inte när det väl hände. Som med mycket annat i livet som man tror sig veta bergssäkert hur man skulle reagera på. Ingen kan VETA förrän man verkligen PROVAT!
http://xecute.bloggplatsen.se
Zophie
18 november 2011 11:05
Precis, en kommentar helt i din anda ;) Man kan nog aldrig veta förrän man sitter där och ställs inför fullbordat faktum och sedan får man ta det därefter:)
Trevlig helg du goa människa
Vivi
18 november 2011 10:35
Hoppas i hade det underbart igår och att baletten var underbar :)
Det där med otrohet, först tror jag det viktigaste är att man som partner har samma definition av otrohet, att man från början kommit överrens om vad som inte är okej.
Själv tycker jag nog att otrohet går mig sex, kyssar och "liknande" ,att flirta lite är inte otrohet inte heller att tänka på ngn annan, men gör man det ofta bör man kanske ta sig en funderare varför för då är det ngt som inte är bra i förhållandet!
Det finns alltid gråzoner, det viktigaste är att var ärlig mot främst sig själv!
Kram
http://www.missvivis.se
Zophie
18 november 2011 11:03
Bra svarat vännen :) Att vara ärlig mot sig själv är nog det allra viktigaste :) Puss
Niklas Persson
18 november 2011 12:40
Åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh!!!
Skönt att du fick mig se ut som en halvt ouckad stalker!!! Du har ju tur att jag är kille och antagligen glömt det om tio minuter och inte kommer dra upp det om fyra år när du minst anar.
Samtidigt är det lite skumt om man behöver ta upp det här med gränsen för otrohet. Eller? Fan när är det läge för det liksom? Efter en vecka? Efter första gången man legat? En månad?
Hur tar man upp det?
-Du, jag undrar en grej. Är det otrohet om bara halva är inne? Bara undrar ska ju på konferens i helgen...???
http://farbrorn.bloggplatsen.se
Zophie
18 november 2011 14:16
*Fnissar hysteriskt* Ja, hur tar man upp en sådan sak? -Jo du älskling, appropå ingenting... *fnissar igen*
Skönt att man inte behöver tänka på det kan jag säga ;)
Kramen
Niklas Persson
18 november 2011 15:09
Ja det är skönt, vi kör ju på ett öppet förhållande... Mouahahahahaha!!!
Fy det är ju ännu svårare att förstå? öppet förhållande? Varför, eller rättare sagt hur kan man tycka det är okey att den man älskar ligger med andra???
http://farbrorn.bloggplatsen.se
Zophie
18 november 2011 16:32
Jag tror ingen tycker att det är ok egentligen men det handlar nog mest om bekvämlighet. Man vet vad man har och kryddar tillvaron med lite annat ibland?! Men fråga inte mig, jag är ingen expert på öppna förhållanden :)
Anna
23 november 2011 23:12
Hmm, samma diskussion har varit på tapeten i min vänkrets oxå på sistone.
En vän till mej tycker att hennes karl varit lika med otrogen för att när hon jobbat helg (kväll och natt!)för ett tag sedan messat en annan tjej och undrat om han fick komma över å ta med en flaska vin!
En annan vän är raka motsatsen, hon tycker att lever man på 2000-talet så får man räkna med lite otrohet om man nu ska ge sej in i ett seriöst förhållande.
Jag är väl inte beredd att hålla med någon av dessa.
Såklart ska man inte behandla någon annan så som man inte vill bli behandlad själv.
Själv tror jag att man inte behöver ställas inför såna här problem om man fyller sitt förhållande med kommunikation, ärlighet, tillit, respekt, kärlek, öppenhet, utrymme för egentid och glädje och humor!
Har funkat för mej och jag tror det skulle kunna funka för dom flesta!
Ha de så gott!
http://Anna Skrubbe den enda bloggdrottningen
Zophie
23 november 2011 23:48
Ja, det var väl det jag visste... våra åsikter är otroligt lika ;) I hear yá och jag håller helt med dig.
Puss på dig vännen ;)