Idag ska vi diskutera det otroligt intressanta ämnet -Att ta tag i sitt liv-, visst låter det spännande...

Nej, så alvarligt menat är det kanske inte men det är ändå viktigt tycker jag.

Det är viktigt att veta att du och endast du är chefen och bossen i ditt eget liv. Det innebär att du kan åtnjuta alla de fördelar detta innebär men även de skyldigheter som medföljer detta ansvar.

Själv har jag en punkt i mitt liv som jag jobbat oerhört mycket med bitvis och det är min vikt.

Jag har verkligen och då menar jag VERKLIGEN pendlat upp och ner i vikt i hela mitt liv och orsakerna har varit lika många som bantningskurerna, det har varit allt ifrån godis och graviditeter till svältkurer och popcorndieten.

Jag vill poängtera att jag anser mig själv vara en relativt intelligent kvinna och innerst inne VET jag att det är universaldieten som gäller för en hälsosam livsstil, alltså du äter nyttigare, mindre och motionerar mer.

VARFÖR ska det då vara så svårt att hålla sig till detta?

De senaste 4 åren har jag varit överviktig och jag har kämpat mycket för att inte öka allt för mycket men ändå har jag gått upp över 20 kilo och kom till den perioden i mitt liv i somras, när jag tröttnade på mig själv.

Jag fyller jämnt nästa år och jag vill verkligen inte ha en 20-kilos övervikt på mitt kalas.

Sagt och gjort, för tredje gången har jag nu skrivit in mig på viktväktarna då jag anser att det är de som kommer närmast universaldieten. Den stora skillnaden, från de andra gångerna jag gått med där, är att jag denna gången bestämt mig för att lyckas. Det handlar egentligen bara att ta tag i sitt liv, i sin motivation och göra som NIKE säger i sin reklam - Just do it-

Så nu sitter jag här och har kommit en fjärdedel på vägen och är mycket stolt över mig själv. Denna gången har jag också bestämt mig för att ändra mitt sätt att tänka. Jag ska inte tänka som jag gjort innan, att när bantningen är över kan jag äta igen, utan jag ska tänka långsiktig hållbarhet. Jag ska denna gången följa programmet fullt ut med jämnviktskurs och allt och jag ska inte fuska.

Målet är att jag, på min födelsedag nästa år, ska kunna klämma mig in i en liten snygg cocktailklänning i storlek 38. Blir det tufft? JA. Är det en lång väg att gå? JA. Ska jag fixa det denna gången? JA, Är motivationen på topp? HELL YES!

Nu är det dags att ta tag i sitt liv och göra det till vad jag vill att det ska vara. Jag tar en sak i  taget och börjar med vikten... resten kommer efter det.

Vad har du som du skulle vilja eller behöva ta atg i?

Vad är det som hindrar dig?

Vilka käppar sätter du i dina egna hjul?

Vad behöver du göra för att nå dit du vill?

Jag utmanar dig - Just do it -

Puss    

 

Ewa

10 oktober 2012 15:29

Visst är det intressant det där med att man vet hur man bör göra (även i mitt fall) för att gå ned i vikt och man har dessutom kunskapen och vet var hjälp finns att få, men det blir inte av. För min del gäller det att komma ihåg den positiva känslan jag får när jag vet att jag äter som jag ska och rör på mig så mycket jag orkar, den positiva känslan och lyftet när jag märker att jag mår BRA av att göra som jag ska.

Jag har alltid haft svårt att kompromissa oavsett vad det gäller, så numera är det nolltolerans för chips, godis och kakor eftersom jag inte klarar att äta bara lite grann och sedan sluta. Allt eller inget.

Lycka till med VV!

http://www.fundringar.bloggplatsen.se

Zophie

10 oktober 2012 20:18

Jag känner igen det där med nolltolerans :)
Tack för peppingen, vi får lycka till tillsammans.
Kram

 

theamazingm

10 oktober 2012 22:27

You go, girl!
Även jag räknar mig till de hyfsat smarta människorna och det är då inte DET det beror på när vi inte äter vettigt eller rör oss för lite. Det är precis som Ewa skriver även för mig - jag vet inte hur många gånger jag har hållt upp med godis en period för att sedan tänka att jag är så avvand att det naturligtvis funkar att ta bara en eller tre godisar. Det gör det aldrig! Det slutar alltid med att jag sitter och glor på flera helt tömda godispåsar och känner mig helt uppsvälld och inte det minsta nöjd eller tillfredsställd med mig själv ...
Men beslutet måste komma inifrån och för sin egen skull för att motiveringen ska vara tillräckligt stark.
Just do it! Jag tror på dig för du verkar övertygad! Kör hårt!!
Kramar!

http://theamazingm.wordpress.com

Zophie

11 oktober 2012 12:46

Tack vännen för peppingen, det är alltid lite lättare när man vet att folk hejar på.
Bamsekramen för att du är du

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Here´s Zophie…. Hej bloggen, det var ett tag sedan. Var har jag varit, vad har jag gjort och varför övergav jag dig?! Relevanta frågor och ska jag vara ärlig måste jag säga att jag inte har något riktigt bra svar. Jag kan delvis förklara...

Jaha och hejsan kära bloggen. Sist jag skrev var det september 2013 och det som var tänkt som en nystart av både mig, jobb, bloggen och livet i sig blev ett totalt magplask. Tanken var att jag och en kollega skulle starta eget men det sket sig to...

Jaha, idag var det dags igen. Något som legat i träda under en längre tid var det dags att inviga idag. På darrande ben stapplade jag in och tog plats. Nej, det var inte min första skoldag, det var första träningsdagen på evigheter. Nytt pass...

Japp, så var det dags för ett litet boktips igen. Idag har vi haft bokbytardag igen och det var lika trevligt som vanligt. Denna gången var vi hos kära LaMor och bytte böcker. Jag hade med mig 5 böcker varav alla nästan var lika bra. En del a...

Jaha, då har det inte blivit bloggat på ett tag igen. Denna gången ställer jag mig helt utanför dock och skyller på Telia, eller Felia som de skulle döpa om sig till. I två veckor nu har vårt nät strulat, jag inte bara nätet utan allt. Ingen tv, ...