Så, nu var det gjort, nu har jag mailat lilltrollets fröknar och på ett fint men klart sätt frågat vad de kommer göra åt situationen med pinnpojken. Undrar ni vad jag pratar om kan ni bara läsa senaste inlägget så får ni förklaringen där.

Min äldsta trollunge berättade också att hans klass haft ett eget klassråd där man diskuterat killen i f-klassen (vi kallar honom P.) och att han faktiskt är farlig med sina pinnar.

Tydligen är det så att ett par killar i min stora trollungs klass har sagt till den här lille killen P. mer än en gång att man inte får slåss med pinnar. Idag hade en kille tagit en lite större pinne ifrån P. och han hade blivit ledsen och börjat gråta, då får de stora killarna skäll av en fröken för "han är ju så liten lille P.".

Där gick min gräns och därför har jag nu mailat fröknarna och begärt att få veta vad som kommer göras i frågan.

Hur kan man skälla ut två äldre killar för att de har tagit en stor pinne ifrån en liten kille som går runt och slåss med den??? Nej, nu får det räcka, hur långt ska han få gå?

Vad händer om inget görs?

Vad händer när de blir större?

Vad händer när de ska spela brännboll och P. håller racket och plötsligt blir irriterad på någon?

Vad gör jag om det är min sons huvud som är rackets mål då?

Jo, jag vet att jag målar upp värsta scenariot men jag undrar faktiskt på allvar.

Jag tror inte att lille P. är hjälpt av att man bara blundar för problemet, han behöver ju uppenbarligen hjälp han idag inte får. Han behöver en stödperson som kan punktmarkera honom och hjälpa honom förstå vad som är rätt och vad som absolut inte är rätt...

Så nu har jag mailat, det är steg ett.

Steg två kommer om inget görs eller svar uteblir, då blir det ett intervention tillsammans med P´s föräldrar och P och oss. För att diskutera och se vad vi kan komma fram till tillsammans.

Om inget blir bättre efter det blir det rektorn som kallas in.

Där kommer det, med största sannolikhet, inte hända något så då blir det väl till att kalla in polis.

Nej, det är självklart inget jag hoppas på men jag tänker nu göra allt som står i min makt för att skydda min son.

Till saken hör att min son är ganska tacksam att vara taskig mot. De andra killarna i klassen säger ifrån när P. börjar slåss. De säger att de inte vill vara med honom, att han kan dra och de kan mycket väl slå tillbaka. Min son gör inte det. Jag vet inte om vi varit för mesiga i vår uppfostran men han vet att man inte får slåss, att alla ska få vara med, att man ska vara vänner och att vänner tar hand om och respekterar varandra.

Kanske dags att börja tuffa till honom lite även om jag inte direkt tror på den tanken.

Jag gillar att mitt lilltroll tror alla om gott.

Jag tycker om att han är så omtänksam, att när han på kalas får en godispåse så tittar han i påsen direkt för att bestämma vad sorebror ska få.

Jag blir glad av att se hans lycka när han frågar favorittjejen i klassen om han får krama henne och hon svarar ja.

Jag älskar att han på allvar tycker att jag är den bästa mamman som finns i världen.

Jag avgudar hans små kommentarer till olika personer om att de är fina i håret, har en fin klänning, är snälla och fina.

Jag högaktar honom för att han tycker att främlingar är vänner han ännu inte känner.

Jag vill att han ska fortsätta ha dessa underbara egenskaper och kvaliteér och därför känner jag nu att jag måste gå in och styra upp detta innan det tar på hans person.

Jag hoppas och tror på en positiv utgång i detta.

Jag hoppas.

Puss   

 

Ewa

20 oktober 2012 22:37

Ditt lilltroll kan nog fortsätta vara positiv och vänlig även om han lär sig att sätta gränser för hur andra får behandla honom. Han behöver inte bli hård bara för att han säger ifrån, men kalla fakta är att om han inte "tuffar till sig", så lär han förbli en slagpåse.

För övrigt, så tycker jag inte att P:s uppförande kan ursäktas med eventuella sjukdomar. Absolut inte! Desto större anledning att vara hårdare som förälder.

http://www.fundringar.bloggplatsen.se

Zophie

21 oktober 2012 20:40

Tack vännen, det känns skönt med lite stöd i ryggen. Jag ska se till att han tuffar till sig lite men behåller sin goa sida ;)
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Here´s Zophie…. Hej bloggen, det var ett tag sedan. Var har jag varit, vad har jag gjort och varför övergav jag dig?! Relevanta frågor och ska jag vara ärlig måste jag säga att jag inte har något riktigt bra svar. Jag kan delvis förklara...

Jaha och hejsan kära bloggen. Sist jag skrev var det september 2013 och det som var tänkt som en nystart av både mig, jobb, bloggen och livet i sig blev ett totalt magplask. Tanken var att jag och en kollega skulle starta eget men det sket sig to...

Jaha, idag var det dags igen. Något som legat i träda under en längre tid var det dags att inviga idag. På darrande ben stapplade jag in och tog plats. Nej, det var inte min första skoldag, det var första träningsdagen på evigheter. Nytt pass...

Japp, så var det dags för ett litet boktips igen. Idag har vi haft bokbytardag igen och det var lika trevligt som vanligt. Denna gången var vi hos kära LaMor och bytte böcker. Jag hade med mig 5 böcker varav alla nästan var lika bra. En del a...

Jaha, då har det inte blivit bloggat på ett tag igen. Denna gången ställer jag mig helt utanför dock och skyller på Telia, eller Felia som de skulle döpa om sig till. I två veckor nu har vårt nät strulat, jag inte bara nätet utan allt. Ingen tv, ...