En helt vanlig måndag och vardagen satte fart med en käftsmäll efter den otroligt härliga helgen vi hade.

Det har varit fullt ös medvetslös hela dagen idag och det ena mötet har avlösts av det andra. Väl hemma har det varit röj, tvätt och sedan har halva kvällen gått till att betala räkningar, jag hann inte ens träna idag    

Det är alltid lika trist att se slutresultatet i räkningssammanställningen och denna månaden har varit extra tuff eftersom det varit en hel del stora inköp. En ny soffa pryder nu vårt fina vardagsrum och till det hörde ju ett nytt soffbord och lite kuddar. En studsmatta med nät köptes in till ungarna och sedan kom ju även de där roliga räkningarna som CSN, husförsäkring och bilförsäkring med mera... så det blev lite extra mycket denna månaden och det är väl aldrig kul, men sedan får man ju samtidigt se till vad man fått för pengarna och vi HAR en väldigt fin soffa och ungarna älskar VERKLIGEN sin studsmatta... så, tja... man får väl se räkningar som ett nödvändigt ont...

Men det var ju inte det jag ville skriva om idag.

Jag ville ju skriva mer om vår härliga bloggträff men samtidigt vill jag inte blotta för mycket... ni måste ju bli sugna på att hänga med på nästa träff och inte bara läsa om det här  .

Jag kan i alla fall meddela att jag saknar dem lite, mina nya bloggisar och det finns länkar till dem alla i menyfältet. Jag har svårt att begripa att faktiskt ALLA var så supertrevliga och genomgoa... Det borde ju varit någon som blev utanför eller inte passade in men inte då, vi hade så roligt allihop och jag längtar tills jag får träffa dem igen... jag saknar dem lite...

Planer på en ny bloggträff smids i alla fall i detta nu men när, vart och hur avslöjas inte då jag faktiskt inte vet det själv... jag får väl snacka ihop mig med någon av de andra och så får vi se helt enkelt.

Roligt vore det dock om man kunde ordna något till hösten/vintern då det är grått och trist och man behöver lite kuligheter för att förgylla tillvaron...

Tips och ideér tas tacksamt emot...

Jag vet ju att det finns ett riktigt trevligt scandic hotell i Örebro till exempel... och jag vet ju att det finns vissa som gillar Örebro... så det kan ju vara en tanke...

Nej, nu hägrar lite melon och kanske en snabbtitt på tv innan det är dags att göra som vårblommorna och knoppa.

Puss   

Jepp, så var man då hemkommen från en riktigt härlig övernattning på Lögnäs Gård tillsammans med världens goaste människor.

Jag får väl ärligt avslöja att jag inte hade såååå stora förväntningar mer än att det skulle bli en kul grej, men positivt överraskad blev jag när det visade sig att lördagen blev ett av de trevligaste och roligaste tillfällen jag haft på länge.

Tillsammans med arrangören MissVivi, goaste LifeofJohanna, coolaste Malin, mysigaste Teskedsmamman, härligaste Mia och häftigaste Sojka blev lördagen en klat hit.

Några av dessa underbara bloggare hade med sig sina respektive och dessa var lika trevliga som sina bloggande damer och kvällen blev så otroligt lyckad att det var lite trist att redan dagen efter vara tvungen att säga hej då!

Lördagen började i alla fall med att vi samlades på Lögnäs gård i Halland. Vi började med lite frågesport för att sedan inta en god 2-rätters middag. Efter maten passade vi på att nyttja gårdens spa och sedan blev det snack och prat i kvadrat. Vi lyckades också se slutröstningen av ESC och stort jubel utbröt när Loreen kammade hem poäng efter poäng och när hon stod som klar vinnare visste vårt jubel inga gränser. Kvällen avslutades i den flashiga festvåningen tillsammans med cykelsällskapet som hade abbonerat lokalen och vi dansade och sjöng halva natten.

Idag är man trött men glad och jag har tankat energi så det räcker en halv evighet känns det som.

Jag vill rikta ett STORT TACK till alla medverkande denna härliga dag och jag är så glad att jag fick förmånen att träffa er alla.

Var det någon som sa bilder???

Ok, här kommer några...

1. Lögnäs Gård

2. Vårt lilla krypin

3. Festvåningen... under ligger spa-avdelningen

4. Smanskig förrätt

5. God huvudrätt

6. Detaljbild

Tack igen alla för en hälig dag/kväll/natt, jag hoppas verkligen att vi snart ses igen.

Puss   

Man vet att det var länge sedan man bloggade när bloggplatsen försvunnit i menylistan över de mest använda internetsidorna   . Får kanske bli en ändring på det... I morgon...

Puss   

Jag har fått en utmaning av goaste Missvivi och jag är ju aldrig sen på utmaningar så nu kör vi:

1. Vad gör du helst en varm sommardag?

Om jag är själv ligger jag gärna vid havet och sippar på en drink och läser en god bok.

Är jag med familjen är det snarare badland och lek som gäller... den goda drinken får gärna följa med den också om möjlighet finns :)

2. Favoritsyssla inomhus?

Jag gillar att läsa så det måste bli mitt självklara svar även om det kan te sig lite tråkigt.

3. Hur många olika sorters djur har du haft?

Oj, det är bara att börja räkna... Hund, katt, kanin, fågel, hare, får, höns, dvärgsilkeshamster, häst... jag tror det var allt men kan ha missat en dammråtta eller nå´t.

4. Senaste landet du besökte när du var utomlands?

Underbara Turkiet är svaret på den frågan. Längtar tillbaka något fruktansvärt <3

5. Favoritdrink?

Oj, den var svår. Men nu på sommaren är southern comfort och ginger ale en favorit.

6. Hur länge har du bloggat?

I ungefär två år.

7. Favoritdjur?

Katt så klart, vår lilla devon rex-hona Essi i synnerhet :)

8. Nämn en sak du drömmer om att få göra/besöka?

Det är ingen hemlighet att jag drömmer om att få pilgrimsvandra.

9. Vilken artist/skådespelare (levande eller död) skulle du vilja ha hem på middag?

Denna är ganska svår tycker jag, det finns så många personer jag skulle vilja bjuda på middag... men Madonna hade varit intressant att få möta för att höra hennes egen historia om hennes liv och framgång.

10. Vad pluggade du på gymnasiet?

Tja, jag hoppade av livsmedelsteknisk och började jobba. Jag läste såsmåningom in gymnasiet på folkhögskola och har motsvarande 2:årig social linje. Sedan har jag ju min fil. kand. i sociologi och socialt utvecklingsarbete nu då.

11. Om du fick vara ett sagoväsen/seriefigur/romanfigur vad eller vem skulle du då vilja vara?

Jag tror jag skulle vilja vara en älva/Betty Boop/Scarlett O´hara inte nödvändigtvis i den ordningen ;)

Tanken är nu att jag ska ställa 11 nya frågor till 11 olika bloggare men eftersom jag inte känner 11 bloggare så utmanar jag dem som känner sig utmanade att svara på samma frågor som jag har fått.

Det får vara bra med detta för denna gången då jag ska upp tidigt i morgon, så nu går jag och lägger mig. God natt och

Puss   

Idag har vi verkligen haft en riktigt härlig familjedag och tur har vi dessutom haft med vädret som, även om det blåst lite, bjudit på sol hela dagen här på västkusten.

Vi började med en rask familjepromenad, ja lilltrollet fick stanna hemma en stund själv och kolla på film men vi andra snörade på oss gympaskorna och gav oss av tidigt och det var riktigt härligt att promenera i dag och det stora trollet hängde med bra trots det höga tempot.

Vid lunchtid bar det av till stranden för lite grillning med stortrollets klass och sedan blev det lite tävling i minigolf... Stortrollet vann överlägset i sin grupp... till lilltrollets förtvivlan då han förlorade men så blir det ju ibland, speciellt om det skiljer fem år mellan det stora och det lila trollet.

När minigolfen var över skulle stortrollet spela fotbollsmatch och därför styrde vi kosan söderut, i alla fall ett par mil, för attsluta upp med laget.

Ni som känner mig vet att jag absolut inte är förtjust i sport i allmänhet och fotboll i synnerhet. Jag är av den ärliga åsikten att alla bör få sin egen boll och sedan kan vi se vad som händer.

Nu är det ju lite annorlunda när det är ens eget troll som spelar och man faktiskt närvarar vid matchen.

Jag blev nog en riktig fotbollsmorsa. Jag hejade och gapade, hurrade och klappade händerna, jag visslade och kom med positiv feedback. Jag visste kanske inte alltid om det var bra eller dåligt men jag hejjade på i alla fall.

Det var spännande, det var kul, det var underhållning på hög nivå.

Alla killarna i båda lagen var superduktiga men våra killar var lite bättre och vann således med 3-2.

Fotboll är kanske inte det roligaste jag vet men när min trollunge spelar, ja då förvandlas jag till en riktig soccermum. Så idag har vi haft en spännande och rolig familjedag och jag hoppas verkligen att det blir fler sådana :)

Puss   

Jepp, då var den snart här...

Den närmar sig med stormsteg och med den följer hetsen... bantarhetsen...

Jag pratar så klart om sommaren och badsäsongen = bikinisäsongen.

Det är nu alla bantningsföretag tjänar sina största förmögenheter och det är nu de flesta av oss kvinnor känner att vi måste lusläsa alla tidningar som proklamerar: "Gå ner 5 kilo på 3 veckor", "Ät vad du vill, tappa 4 kilo", "Mirakelkuren som får dig att tappa 12 kilo på 4 veckor". Vi köper tidningar med varenda viktspecial vi bara kan hitta och vi sliter och kämpar enligt råden bara för att besviket kunna konstatera att "Nope, det funkade inte denna gången heller".

Men vad är det som gör att vi hänger upp oss så mycket på vikten?

Missvivi har skrivit en del bra saker om detta, gå gärna in och läs under hennes kategori - Sund utan vikthets, där finns mycket bra skrivet. Jag tänker också filosophera i detta ämnet idag.

Varför det, kanske ni undrar och då ska jag berätta för er att jag tillhör kategorin människor "mer rund än sund" som läget är just nu.

När vi var och tränade igår pratade vi lite vikt och en kompis till mig vägrade tro på att jag vägde vad jag sa att jag vägde. Jag vet inte om jag ska ta det som en komplimang eller inte men kalla fakta är att jag är väl medveten om att jag är överviktig då jag har ett BMI på 29. Jag vet att BMI inte alltid är så tillförlitligt men det är ett riktmärke att gå efter och enligt detta riktmärke är jag överviktig.

Nu har jag tagit beslutet att ta tag i detta men det är tufft.

Det är en skrämmande tanke att det kommer ta mig ca. 4-6 månader att bli av med mina 20 kilo för mycket, samtidigt vet jag hur bra min kropp skulle må av det. Inte för att bli smal, snygg och vacker men för att bli starkare, uthålligare och sundare. Det är min anledning till att nu äntligen ta tag i mitt viktproblem.

Jag och maken började tillsammans i söndags och ska under två veckor verkligen tänka på vad vi stoppar i oss. Inga svältkurer, ingen popcornbantning, inga storartade löften till varandra utan bara ett konstaterande att vi väger för mycket och borde göra något åt det innan det är för sent. Nej, det är aldrig försent att ta tag i viktproblem men det blir jobbigare och tuffare ju äldre man blir och därför sätter jag ner foten nu. Nästa år fyller jag 40 och jag vill inte vara en 40-årig soffpotatis som har ont i knät, som inte orkar springa efter lilltrollet när han ska lära sig den ädla konsten att cykla. Jag vill inte vara den där personen som flåsar som en blåsbälg när man går uppför trapporna till kontoret och jag vill verkligen inte ha den kroppen jag har nu när jag ser mig i spegeln.

Jag behöver helt enkelt bli mer sund än rund (även om rund också kan vara sund).

Jag är ganska nöjd med mitt utseende, jag tycker själv att jag ser ganska bra ut för min ålder men det var ju detta med att aldrig orka, att alltid ha något att skylla på, att inte kunna säga nej till den där extra kakan. Jag vill verkligen inte det längre. Jag vill att min härliga och sprudlande, positiva personlighet ska speglas även i mitt yttre.

Inga mirakelkurer, ingen bantningshets, bara mer motion, inget snask och bättre mat. Universalmetoden med andra ord.

Och jag börjar nu.

Det är, som sagt, en mycket skrämmande tanke att det kommer ta mig 4-6 månader att bli av med alla de extra kilona men nu är rätt tid för mig. Nu har jag motivationen.

Jag kan bara hoppas att den leder mig ända fram :)

Wish me luck.

Puss    

Hejsan alla glada :)

Jag sitter med lite bryderier och hoppas på er hjälp.

Jag tar det hela från början...

Vi var hemma hos bekanta i fredags och käkade tacos och hade allmänt trevligt.

Jag är ju en obotlig soffpotatis och att jag nu börjat träna gympa två gånger i veckan ser jag som ett enormt framsteg. Maken i familjen vi besökte är definitivt INTE någon soffpotatis utan det är träna och löpa som gäller. Mycket trevligt och visst får han göra det så länge jag slipper... men se den gubben gick inte.

Tror ni inte att han går och utmanar mig den drummlen (säger det sista med glimten i rösten).

Han menar att jag, min soffpotatis, skulle ta mig i kragen och springa ett lopp innan sommaren är slut.

Och ni som känner mig, ni vet att man inte ska utmana mig på det sättet, jag klarar inte det.

Jag vill inte, men jag kan inte låta bli att anta en sådan här utmaning som egentligen är dömd att misslyckas.

Så nu ska jag springa ett lokalt lopp på 4,2 km i slutet av augusti....  

Jag har efter två terminers träning preciiiiiiis börjat lufsa lite smått till vår "springlåt" på gympan, istället för att göra övningar i mitten för de stackare som inte orkar alls. Jag lovar och svär att det inte är bra för självförtroendet att bli varvad av 70-åriga Britta och visst får man en liten knuff i att man kanske borde försöka lite mer och lite hårdare men jag hade tänkt ta det så där lite lagom lugnt med detta och lufsa ett tag till...

Det går ju inte alls nu när jag blivit utmanad. Nu måste jag ju verkligen lägga manken till, köpa löparskor, börja intervallträna, skaffa gympaklocka eller vad det nu är för något man har och allt annat som ska göras när man ska börja löpträna...

Nej, jag ska inte alls bli så rabiat, men visst vill jag verkligen göra ett ärligt försök.

Jag har träningskläder och jag har skor men vad jag skulle vilja ha är en sådan där pulsklocka som mäter hastighet, puls, sträcka med mera.

Och det är här jag behöver er hjälp. Detta med pulsklocka har jag noll koll på, så vad ska man välja? Har ni några tips och ideér kring detta i synnerhet och löpträning i allmänhet, tar jag tacksamt emot dem, jag behöver verkligen all hjälp jag kan få.

Det känns dock ganska skönt, även om det är med skräckblandad förtjusning, att ta sig i kragen och verkligen ha ett konkret mål. Jag hoppas bara att jag fixar detta nu...

Jaja, tärningen är kastad och har man satt fan i båten får man ju som bekant ro honom i land hur frestande det än är att tappa honom i djupa änden av sjön.

Så löpträning it is.... (help)...

Puss   

Just nu, lördag natt, mot söndag reflekterar jag över hur mycket jag har att se fram mot denna månaden som kommer.

Jag ser verkligen fram mot bloggträffen på härliga Lögnäs-gård i slutet av maj. Det kommer en massa trevligt folk och en speciell person kommer vara där som jag verkligen ser fram mot att äntligen få träffa. Läs mer HÄR.

Jag ser fram mot att få börja jobba igen. Efter två år av "ledighet" känns det kul att få möjlighet att jobba med det jag har utbildning för, nämligen hjälpa folk till en bättre vardag.

Jag ser fram mot att se min son spela de individuella tävlingarna i schack 4:an. Nästa helg går de lokala tävlingarna av stapeln och jag står längst fram, med banderoll och vuvuzeelas och hejar och hurrar. Hur det går får vi se, men spännande blir det, det kan jag garantera.

Jag ser fram mot ett barndop i början av juni. En riktigt efterlängtad liten tös ska döpas och självklart vill jag/vi inte missa detta. En lång resa blir det men roligt kommer vi ha, det vet jag.

Sist men inte minst ser jag fram mot att VD för Svenska Spel ska ringa och berätta att jag vunnit drömvinsten. Jag vet ju inte riktigt när han ringer jag vet bara ATT han ringer. Var, när och hur återstår att se.

Puss