Jag blev för någon vecka sedan tipsad om detta inlägg då jag gärna skriver om intressanta saker som berör mig. Inlägget här handlade om hur två amerikanska pokerspelare blivit bemötta när de kommit ut med att vara homosexuella. Den ena av dem hade både bra och dåliga erfarenheter och den andra hade övervägande bra erfarenhet av att komma ut.

Detta är något som gör mig både glad och beklämd. Jag är glad att de ändå fått ett bra bemötande samtidigt som jag slungas tillbaka till min egen ungdom då jag ofta umgicks med både homosexuella män och kvinnor.

När jag växte upp i slutet av 80- början av 90-talet var det fortfarande många av mina vänner i de homosexuella leden som blev totalt utfrysta av sina vänner och sin familj. Många accepterades inte på sina arbetsplatser eller i offentliga sammanhang. Jag tycker, personligen, att det var och är en skam då dessa tankar fortfarande finns hos enskilda individer.

Min personliga åsikt är att man blir kär i en person och inte ett kön och att all kärlek är något vackert och nödvändigt i en allt kallare och hårdare värld.

I samtal med en av mina vänner kom det fram frågor och svar som jag inte reflekterat över så mycket innan men som, om man verkligen tänker efter, är otroligt skrämmande. Fram till och med 1934 var homosexuella samlag något som kunde bestraffas med straffarbete i två år och homosexualitet avkriminaliserades inte förrän 1944. Detta kan jag ha en viss förståelse för, trots utvecklingen var man kanske inte så upplyst i det svenska folkhemmet på den tiden. Det som skrämmer mest är dock det facto att homosexualitet istället, i Sverige, sågs som en sjukdom fram till och med 1979 samt att man inte hade rätten till samkönade äktenskap förrän 2009.

Jag undrar hur det är möjligt att ett sådant upplyst och beläst land, som vårt eget, inte sett vikten av kärlek som det mest primära och kön som det sekundära, tidigare?!

Nu ska vi kanske inte hänga upp oss på detta då vi ändå lever i ett land som, i stor utsträckning, accepterar homosexualitet. Vad vi borde lägga krutet på är att få de länder, som fortfarande ser homosexualitet som en kriminell handling, att förstå vikten av att älska vår nästa oavsett vem den nästa än är eller vilken sexuell läggning den än har. Hur ska vi kunna skapa en värld av fred och frihet när vi inte ens kan acceptera kärlek mellan två människor?!

Så kom ut ur garderoben vem du än är och se till människans fantastiska skapelse och förmåga till kärlek istället för att gömma dig därinne för världen med dina egna bigotta och inskränkta tankar och funderingar. Världen är en underbar plats att leva på, i de flesta fall, och den kan bara bli bättre genom acceptans, förståelse och kärlek, kärlek i överflöd mellan alla människor. I dare you !

Puss   

Idag är det den tredje advent.

Vi tänder det tredje ljuset och fortsätter våra förberedelser inför julen.

Denna tiden på året borde vara fylld av värme, ödmjukhet, glädje, ljus, frid och kärlek.

Istället handlar debatten på sociala medier, i tidningar och på tv om pepparkaksgubbar, borttagna scener i en tecknad film och diverse andra åsikter och tankar kring rasismens vara och inte vara. Spelar ingen roll vart du vänder dig, likväl är den där.

Jag ställer mig frågan varför?!

Vad ska det vara bra för, att diskutera och hetsa upp sig över allsköns idiotiska utspel?

Varför kan vi inte bara lägga alla tråkiga meningsskiljaktigheter åt sidan och istället fokusera på det som är viktigt?! I debatten hamnar också ilska över orättvisor, felfördelade resurser och hetska påhopp för att man inte tänker på de som varken har hus och hem.

Jag förstår debatten och jag har förståelse och acceptans för andra människors åsikter men någonstans drar jag min personliga gräns och jag drar den här och nu. 

Jag vill ha den här tiden på året till att få vara med mina nära och kära, jag vill få ha min julefrid ifred och jag vill vara tacksam över det liv jag har och lever idag.

Jag vet att barn svälter i andra delar av världen, jag vet att rasismen breder ut sig i vårt avlånga land, jag vet att hat och våld är utbrett över hela världen och jag vet att det finns de som lever utan både mat och rent vatten både på andra platser i världen som på min egen bakgård. Jag vet att livet är hårt och grymt ibland och jag vet, mer än väl, att ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Men just nu, i denna tid, i denna stund vill jag faktiskt bara vara.

Jag har gjort mitt för att bidra till en bättre värld för vissa denna julen och jag gör mitt resten av året för att bidra till en bättre värld. Men just nu och just här vill jag bara vara och leva i värme, gemenskap, kärlek, samförstånd och glädje.

Kan jag få göra det?

Kan jag få göra det utan att bli uthängd, hånad och ifrågasatt i min omtanke om andra?!

Jag bryr mig verkligen, jag vill ha en bättre värld, jag vill att alla ska ha det bra och att vi ska kunna leva tillsammans och arbeta tillsammans för att få en varaktig fred på vår jord.

Men just nu, i denna tid, i denna stund vill jag bara ta en paus.

Jag vill fira min jul tillsammans med mina nära och kära och bara pausa resten av världen för en liten stund.

Bara en liten vecka eller två, bara en liten tid och bara vara med mig själv och min familj och mina vänner.

Jag har resten av året att engagera mig och bidra på.

Puss   

Idag tänker jag inte skriva något eget inlägg.

Istället tänker jag länka till en av mina stora bloggidoler, Fredrik Backman.

Han är en man med otrolig humor, ett fantastiskt roligt och rappt språk och idag, i just detta inlägget, visar han även viken otroligt stor skribent han faktiskt är.

http://fredrik.cafe.se/nagot-annat/

Hoppas det är ok med dig Fredrik, att jag snor denna länk rakt av, men jag tycker att detta inlägg skall läsas av många och jag uppmanar alla mina läsare att kopiera länken och lägga den på er egen blogg.

Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi förändra världen. Pay it forward <3

Puss   

Oh, så skönt det var med fredag ikväll då!!!

Denna veckan har varit allt annat än lugn och tyvärr kommer nästa vecka bli likadan.

Eftersom jag har tagit ledigt över jul och nyår måste jag planera så att jag kan göra allt jag missar, de veckorna jag är ledig, dessa veckorna istället. Jag kan ju liksom inte bara "ta ledigt" eftersom andra personer berörs på jobbet så jag måste helt enkelt jobba för två dessa veckorna innan jag går på ledighet. Samtidigt är det ganska skönt att ha häcken full dessa veckorna för ska jag vara helt ärlig, jag jobbar mycket bra under press.

Jag vet att när jag jobbade som säljare som fick jag som mest gjort och bäst resultat de två veckorna vi hade innan deadline, knepigt men inte desto mindre sant för det.

Just idag har det varit lite tungt dock men samtidigt älskar jag verkligen mitt jobb.

Jag sitter äntligen på rätt plats och jag är så tacksam varje dag jag får vakna upp och gå till jobbet... speciellt i dessa tider när det är många som varslas och förlorar jobb i mitt län.

Om ni undrar vad jag jobbar med kan jag väl säga att jag bland annat jobbar som jobbcoach och resursvägledare. Detta innebär kort och gott att jag lotsar personer, med olika problem, rätt i den snåriga djungeln som kallas för arbetsmarknad. Det kan vara allt från att leta praktikplatser, jobba med Cv och personligt brev till bygga deras självförtroende, upplysa om anställningsformer och föreläsa i kost, motion och hälsa.

Det är ett mycket roligt och varierande jobb där ingen dag är den andra lik och där jag hela tiden omges av otroligt roliga, duktiga och (i de flesta fall) engagerade människor.

Jag hoppas att ni har det lika gott som jag på era jobb men jag vet att det är få förunnat.

Men nu tänker jag ta helg och jag önskar er en riktigt trevlig sådan.

Puss    

Då lägger vi till en ny punkt på listan nämligen recensioner.

Först ut att recenseras är Tunneberga Gästgifvaregård.

Det är ett charmigt litet gästis som ligger ett stenkast in från väg 117 mot Höganäs.

Själva gästiset har anor från 1700-talet med en huvudbyggnad och en lite mindre sidobygnad, båda används dock som restauranger idag.

Jag, min mor och syster hamnade där i somras av en ren slump faktiskt. Vi skulle äta lunch på närmast belägna ställe och där var det, en liten pärla. Efter den kulinariska gottebiten jag då åt beslöts det att även julbord skulle intagas på samma restaurang. Julbord är något som vi annars lagt ner lite efter flera dåliga efterfarenheter de senaste åren men i helgen var det således dags. för ett nytt försök.

Vi anlände vid 15, fick vårt bord och sedan var det bara att hugga in på läckerheterna.

Det kallskurna var helt fantastiskt. Säkerligen 20 olika egentillverkade sillar, sill tårta, skaldjurstårta, rökt fläskfile, skinka och lax i en mängd olika former,  kallrökt, färskrökt, varmrökt inkokt och så vidare. Det ena var godare än det andra och för ovanlighetens skull åt jag mest av det kallskurna, vilket även mina små troll gjorde till min förvåning. Vi brukar hålla det varma ganska högt men laxen i olika konstallationer fick mina trollungar att gå i taket och det åts och åts och åts tills det nästan kom lax ur öronen på dem.

Det varma var även det mycket gott, det enda jag blev lite besviken på var kanske revbenen, en av mina absoluta favoriter i normala fall. Här var det faktiskt lite feta och tämligen smaklösa. Men i övrigt var annars även det varma gott och av mycket god kvalité. Trollungarna orkade dock endast prestera ner en liten köttbulle eller två och trots att köttbullarna på julbordet innehöll ströbröd var det inga som helst problem att få hemgjorda riktiga köttbullar, helt glutenfria till mitt stora troll. Bra service där!

Sedan kom vi till gottebordet och det var väl en väldans tur att det ligger sist på menyn. Det verkligen DIGNADE av godsaker. Klenäter, godis, bakverk, äppelkaka med vaniljsås, pannacotta, creme brulé med mera. Det var tur att man redan var mätt och att trollungarna var mätta annars hade vi nog riskerat ett illamående efter allt gotte som fanns.

Gottebord och det som fick rum på min tallrik och i min mage :)

Jag kan verkligen rekommendera detta lilla gästis.

Det är rent och snyggt, badrummet är rent och fräscht, maten är fantastisk av hög kvalitet och trots att det var julbord, trots att det var mycket folk och trångt var det ändå en härlig stämning och en fantastisk service precis som första gången vi var där.

Denna lilla skånska pärla får 4 starka stjärnor av 5 och jag garanterar att det inte var sista gången jag besökte detta härliga ställe.... och fler julbord? Absolut lär det bli det, det kommer nog bli återkommande på Tunneberga varje år.

Puss   

Ibland kan jag faktiskt hålla med min far.

Han är i och för sig ganska extrem i sina åsikter men då och då har han ändå en poäng i det han säger.

Just nu skulle jag vilja diskutera detta med barnarbete.

Jo, visst förkastar man det, stackars barn som jobbar och sliter för brödfödan när de ska gå i skolan, vara ute och leka, busa och bara bli älskade för de små fantastiska varelser de är...

Men varför godkänner vi då barnarbete i Sverige då?

NEJ, det gör vi ju inte, säger ni säkert nu.... men det gör vi ju visst.

Titta bara på vår vinnare i X Factor, Awa.

Hon går fortfarande i grundskolan, hon är i lagens mening ett barn fortfarande.

Nu har hon vunnit en musiktävling. Det ska kollas låtar, bestämmat dagens outfit (brrrrrrr ryser i hela kroppen), det ska spelas in en skiva, det ska planeras en turne och så vidare och så vidare.... Är inte det en form av barnarbete?!

Borde inte Awa leka med sina kompisar, busa, viska om killar och bara bli älskad för den fantastiska person hon är i sig själv?!

Är det någon som tror att hon kommer få allt det där nu?

Inte jag i alla fall.

Jag tycker att det borde lagstiftas att barn som inte gått ut grundskolan får inte ställa upp i en massa skittävlingar som bara går ut på att exploatera en person för att de redan så rika skivbolagsdirektörerna kan bli ännu rikare.

Jag skulle gärna se hur Awa´s slutbetyg kommer se ut i sommar.

Idag när vi lever i varseltider, lågkonjunktur och på väg in i ekonomisk kris är det väl kanske inte läge att säga till ett barn att "det är helt okej att du skiter i skolan för att följa din dröm". Om det nu är en dröm så finns väl den drömmen kvar efter nian?

Visst ser det härligt ut när hon står i guldregnet med tårar i ögonen och piper att hon får leva sin dröm... Visst, vi får väl se vad hon säger när karriären dalar, de stora galorna uteblir, pengarna sinar och utbildningen kommer i fokus... Som sagt, visa mig gärna slutbetygen till sommaren.

Nej, skaffa i alla fall bra slutbetyg från nian, helst från gymnasiet också och sedan kan du gå ut och förverkliga dina drömmar. Är man smart, RIKTIGT smart, så ser man till att få en ordentlig utbildning först...

Drömmarna kommer finnas kvar, alltid.

Puss   

Jaha, govänner.

Jag skrev en Bucketlist i mars 2010.

Mycket har hänt sedan dess och här presenteras en lite nyare variant.

Vissa saker har jag förverkligat medans andra står kvar eller plockats bort för att jag helt enkelt kommit på bättre tankar.

2010:

* Skaffa ett boende i Italien - med fördel en vingård

* Göra stora USA-resan med familjen

* Resa till Thailand med familjen

* Bygga vårt första hus

* Bygga vårt sista hus

* Starta eget företag

* Nå målvikt

* Döpa en stjärna efter mig

* Skaffa en tatuering till

* Skriva en bok

* Pilgrimsvandra

* Säga upp mig från mitt jobb   -   DONE

* Lära mig flytande Italienska

* Sortera alla våra foton

* Skaffa hund

* Ta sång lektioner

* Sjunga i en riktig gospelkör

* Se mina barn växa upp

* Se mina barn gifta sig

* Resa till ABC-öarna

* Gifta mig igen med min make

* Gå längst kinesiska muren

* Rädda en människas liv

* Simma med delfiner

2012:

* Skaffa ett boende i Italien - med fördel en vingård

* Göra stora USA-resan med familjen

* Resa till Thailand med familjen (måste bara se vad alla pratar om)

* Bygga vårt första hus - CHECK vi skrev de slutliga papperna 111111 klockan 11.11 HÄFTIGT!

* Bygga vårt sista hus

* Starta eget företag

(efter här måste jag tilläga en punkt)

* Driva eget företag

* Nå målvikt (jobbar fortfarande på det)

* Döpa en stjärna efter mig

* Skaffa en tatuering till

* Skriva en bok (håller på)

* Pilgrimsvandra (även det på G)

* Säga upp mig från mitt jobb   -   DONE (gjordes ju i april 2010)

* Lära mig flytande Italienska

* Sortera alla våra foton

* Skaffa hund

* (Tillägg) Skaffa Katt - CHECK

* Ta sånglektioner

* Sjunga i en riktig gospelkör

* Se mina barn växa upp

* Se mina barn gifta sig

* Resa till ABC-öarna

* Gifta mig igen med min make

* Gå längst kinesiska muren

* Rädda en människas liv

* Simma med delfiner

Här kommer den stora utökningen:

* Ha James Bond-maraton med min äldsta son (står högt på hans önskelista. ALLA filmerna ska ses under en helg.)

* Hålla föreläsning inför 200 personer

* Klappa ett stort kattdjur (inspirerad av MissVivis såklart)

* Vinna större summa på lotto (jepp, det blir min tur, förr eller senare)

* Komplettera mina studier... IGEN

* Skriva en artikel för en tidning

* Resa till New York med min älskade syster Dyster

* Utföra tjejklassikern (Kan en av mina bästa vänner så kan jag med) :)

* Utföra en riktig triathlon :)

* Flyga luftballong

* Köra sportbil på autobahn (ja, jag vet... 40-årskris)

Har ni fler tips, tas de tacksamt emot.

Allt som gör livet värt att levas vill jag göra. No regrets när man kilar vidare.

Puss   

Jag visste det.

Jag sa ju det.

Jag har bara glömt att nämna det innan.

Jag missade lite i planeringen.

Men det viktiga är att JAG HADE RÄTT.

Jag sa det hela tiden.

Kände det på mig.

Väntade bara på att få det bekräftat.
GRATTIS Lisa Nordén till bragdguldet.   

För en gångs skull kommer jag kanske titta på galan bara för att få se en värdig inspirationskälla få det hon förtjänar.

Puss