Hejsan alla mina bloggisar.

Idag är en sorgens dag... igen... eller en glädjens dag... beroende på hur man ser det...

Idag slutade min äldsta son skolan. Det var en underbar skolavslutning och det var så vackert och stämningsfullt och jag blev rörd till tårar... av olika anledningar.

Självklart blev jag rörd över den vackra avslutningen, sången, barnen och alla förväntningar och förhoppningar som andades innanför kyrkoväggarna men samtidigt rördes jag till tårar för att jag satt i samma kyrka där min älskade morfar och mormor en gång gifte sig. Jag satt i kyrkbänken och blickade upp mot det lilla kapellet där min morfar och mormor en gång svor varandra evig trohet, samma dag som min lilla mormor gått bort.

Ni som hänger med i svängarna vet ju att min älskade morfar gick bort valborgsmässoafton och i morse var det alltså mormors tur. Hon somnade in lugnt och stilla efter flera års kämpande. Hon var gravt dement, kunde absolut inte göra något själv, var endast ett litet paket som förvarades på hem de sista åren och därför är det nu med blandade känslor jag sitter här och sorg/gläds åt att hon äntligen fått komma till ro, somna in, kilat runt hörnet, kastat in handduken, gått hädan och allt vad man brukar kalla det.

Jag gläds åt att hon äntligen slipper kämpa, att hon äntligen slipper ifrån sin värsta mardröm men jag sörjer att hon inte finns med oss längre, att jag inte får möta henne igen, krama hennes lilla kropp och säga att jag älskar henne.

Jag sa farväl till min mormor för länge sedan och jag har inte träffat eller besökt henne på flera år. Jag har medvetet gjort detta för att jag inte velat byta ut mina minnen av min mormor som en stark, bestämd och till döden rättvis kvinna mot en bild av en liten och borttynande varelse, helt oförmögen att hålla sin hygien, utan tal och tillslut krypande på alla fyra. Jag är glad att jag har kvar alla mina glada minnen av min mormor som hon en gång var och jag är tacksam för att jag fick lära känna henne som den fantastiska kvinna hon alltid varit.

Det var någon klok människa som en gång skrev "Sörj inte att jag har gått bort utan gläds åt att jag har levat". Aldrig har väl detta varit så klart för mig som nu. Jag kan inte riktigt sörja min mormor, jag sörjde den person hon en gång var för länge sedan, utan nu glädjer jag migåt alla minnen jag har av henne och som jag kan delge mina barn i min tur. Jag kan berätta hur vansinnigt arg hon kunde bli även om hon såg ut att vara mildheten själv. Jag kan nu skratta åt hennes totala rättvisetänkande trots att det retade livet ur mig vid alla de tillfällen som detta tog sig uttryck. Jag kan minnas hennes klokheter när jag hör dem komma ur min egen eller min älskade mammas mun och jag kan gråta av skratt när jag tänker på hur pryd hon faktiskt var och hur enkelt det var att genera henne lite... som ett litet bus då och då...

Jag ser mycket av henne i min egen mamma och jag minns med glädje alla stunder jag haft (med dem båda) och hur stolt mormor var över mig när jag presenterade mitt första barn för henne och hur otroligt vacker hon tyckte att han var... trots en lite sned näsa som så småningom rättade till sig.

Jag är stolt över att ha fått lära känna henne och jag är glad att hon nu äntligen fått ro och stillhet och jag kan bara önska och hoppas att hon uppfyller sitt sista löfte, ett löfte hon gav mig för över 25 år sedan.. men vad det är kan vi diskutera senare.

Jag är stolt över min bästa vän, min älskade mamma, som tar det hela på ett otroligt bra och stabilt sätt. Vem som helst som förlorat sina båda föräldrar inom loppet av 6 veckor hade nog brytit ihop och gått i däck ett tag men hon kämpar på. Bryt ihop och bit ihop är nog hennes devis. Jag älskar henne så mycket och är så oerhört stolt över henne och hennes sätt att hantera sin sorg, även om det självklart även för henne är befriande att mormor nu slipper lida mer utan har fått ro.

Sov gott lilla mormor. Jag älskar dig nu och för alltid och jag lovar att minnas precis som jag lovade morfar. Hälsa honom så gott och glöm inte ditt löfte.

Fridens alla   

Hejsan hoppsan.

Idag har jag varit med mi yngste son på dagis och hjälpt honom berätta om vår semester. Som jag nämnde i förrgår har vi haft ett par underbara veckor med mycker sol, värme och bad. Barnen har älskat varje sekund och jag är innerligt tacksam över att vi valde det hotellet vi valde. Hade vi valt ett av dessa megakomplex med 2000 gäster, 200 vattenparker och fritt överallt så hade vi nog inte kunna slappna av någon av oss, ungarna hade blivit sjövilda och semestern hade nog slutat i pannkaka, tyvärr. Gud ske lov valde vi ett mindre hotell med mindre aktiviteter och desto mer personlighet. Vi valde ett litet och intimt hotell, Cinar Garden, med kanske 200-300 gäster, liten lekpark, 3 pooler och bara 2 vattenruchekanor.. eller hur det nu stavas...

Det är ett gemytligt litet hotell som ligger lite i utkanten av Side och vi åkte med Nazar se mer info på www.nazar.se .

Vi kände oss som hemma och både personal och gäster kändes som familjemedlemmar tillslut och det var både telefonnummer, adresser och tårar som utbyttes när det var dags att säga farväl efter våra två veckor. Jag rekommenderar alla som funderat på att åka till Turkiet att verkligen göra slag i saken, det är värt varenda krona... promise...   

Att man sedan bryter tån på sin semester är ju ingen höjdare men jag överlever och hoppas att det läker till nästa stora händelse i sommar, nämligen min systers bröllop... För jag lyckades som sagt bryta tån en av de sista dagarna vi var där. Jag hade bråttom ner för en trappa och svängde snabbt höger i slutet på trappan... det var bara det att trappan inte var slut där, det var ett steg kvar och jag körde höger fot rätt in i marmorfundamentet    och lyckades bryta ringtån... Jaja, något ska man väl minnas speciellt från semestern... Jag är i alla fall superlycklig över att vi med stor sannolikhet kommer till Cinar Garden nästa år igen. Då kommer vi nog ta en tur upp i bergen och titta på lite speciella grottor och sedan kommer vi nog åka på en sådan där bergsbyutflykt osv. Vi var där i 2 veckor men det känns som om vi inte hann någonting.

Men våra utflykter får jag berätta om vid senare tillfälle, nu är det snart dags att hämta barnen.

Puss   

Hejsan igen alla mina älskade vänner och ovänner   

Nu är jag tillbaka, jag är hemma, zu hause, at home sweet home... did you miss me *skrattar*.

Efter 2 sköna och fantastiska veckor i Turkiet är jag nu tillbaka på hemmaplan och mer än redo att ta vid där jag slutade. Jag har massor att berätta och delge er mina vänner men jag får nog ta lite i taget annars är risken stor att jag fyller hela jäklans bloggplatsen med mitt inlägg.

Det första jag skall göra är att konstatera att jag ska tillbaka. Vi kommer åka nästa år igen, det är hela familjen överrens om för vi har haft det så underbart på vårt lila Cinar Garden i Side så det när inte klokt. Vi har blivit ompysslade, servade, bjudna på utflykt och annat spännande. Min älskade mamma som jobbat över 25 år i hotell och restaurangbranschen har aldrig sett maken på servicekänsla och effektivitet och jag håller med henne.

Det var desto jobbigare att komma hem och få veta att även min mormor ligger för döden, morfar gick ju bort valborgsmässoafton. Dessutom har två av min mammas kusiner gått bort, samma dag faktiskt. Det känns som om det är lite mycket oroligheter runt vår familj just nu, men vi tar oss igenom även detta. Den jag tänker mest på är självklart min mamma men hon har försäkrat mig om att hon kommer helskinnad ur detta. Hon menar att våra två veckor i Turkiet gjort henne stark och full av lycka och att detta hjälper henne att hantera sorgen på ett bra sätt.

Dessutom har hela familjen förberett sig på mormors bortgång under en lång tid nu. I flera år har hon varit dement och vi har alla önskat att hon skulle få somna in på ett värdigt och stillsamt sätt. Tyvärr har hon haft ett stark hjärta och varit seglivad och hon har också bara blivit sämre. Men nu verkar det som om min älskade mormor också ska få somna in, även hon är nu färdigälskad och redo att lämna oss. Jag är lycklig för hennes skull och önskar henne en fantastisk resa, det är ju faktiskt så att det är värst för dem som blir kvar eller hur?!

Nej, nu vill jag inte skriva mer om deppigheter, sorgsenheter och död. Jag vill istället fira livet, sommaren, vänskap och kärleken. Jag tänker gå ut i solskenet, sätt amig ner i en solstol och bara njuta av livet och meningen med det.

Jag lovar återkomma snarast och då ska jag delge er en hel del minnen från Turkiet och berätta historien om min brutna tå   .

Puss och kram alla   

... och hej då alla bloggisar. Nu drar jag mot varmare vidder ett tag men återkommer full styrka om ca. 2 veckor.   

Love yá   

Jo, det är sant.

Idag är dagens känsla: Fy skäms... på mig...

I det sista inlägget jag skrev ondgjorde jag mig över en bilhandlare från J-köping som bara krånglat till det med vår nya (begagnade, men ny för mig) bil...

Idag måste jag be om ursäkt och dessutom måste jag ge dem en riktigt stor eloge för deras servicekänsla och kundfokus. Efter att ha gnällt och tjatat och haft åtskilliga turer när det gäller vår bil, kunde den nya säljaren (den gamla åkte ju på semester minns ni;)) konstatera att de självklart körde ner bilen till oss då de inte haft den klar vid den tid vi först avtalat.

DET kallar jag kundfokus!!!!! Det blev dessutom lite krångel då vi skulle betala bilen då vår bank hade tekniska problem över nätet men herrarna som kört ner bilen var tålmodiga och väntade tills problemet löst sig och vi kunde överföra pengarna tryggt och säkert.

Jag är mycket glad, mycket imponerad och hur bilen sköter sig får vi ta reda på mer när vi kommer hem från vår underbara semester, den känns dock som en Nemi, ni vet den där tecknade bruden som är nästan lika cynisk som jag   . Får dock avvakta med att verkligen döpa henne, men det är en hon, tills vi blivit lite mer bekanta med varandra.

Nu blir det nog inte så mycket mer bloggat på ett tag då vi sticker imorgon men jag önskar er ett riktigt soligt maj och jag lovar att om jag kommer åt en dator skall jag uppdatera hur semestern går.

KRAMEN     

Ja, av rubriken kan ni kanske förstå vad som hänt.

Nu krånglar de med bilen IGEN!!!!!  

Säljaren som skulle sälja bilen till oss har åkt på semester, inga problem i sig om det inte varit för att blir bilen inte kommer bli klar idag. Tydligen kunde den inte besiktigas för imorgon vilket leder till att vi måste hyra bil en dag för att jag ska kunna lämna och hämta barnen imorgon samt åka och handla det sista. Vi har dessutom planer för imorgon och kan inte hämta bilen då, vilket gör att vi får hämta den efter vi kommit hem från semestern. Detta kan vi inte göra förrän på lördagen och det innebär att vi måste hyra bil från torsdag till fredagkväll... STOR SUCK!  

Jag blir tokig och läste tyvärr lusen av min make som bara förmedlade de tråkiga nyheterna... får väl be honom så extra mycket om ursäkt ikväll, på det där snälla sättet ni vet   .

Tja, vad ska man göra?! Det blir i alla fall ingen mer bil från det stället kan jag ju lova! Tillmötesgående visst men samtidigt en massa onödigt krångel. Blev dessutom väldigt förvirrad då bilfirman enligt både blocket och sin egen hemsida fortfarande har tre bilar till salu. När vi var där för tre veckor sedan var den första såld och nu är ju även den vi ska ta såld, men fortfarande fins det då tre bilar ute på nätet???? Ja, det är i alla fall inte mitt problem. Vi får väl se om det finns lite extra prutmån med tanke på alla hyrbilar vi får betala för undertiden de krånglar färdigt med vår bil... eller om de kanske löser det på annat sätt??!!!

Jag håller er uppdaterade, jag lovar.

Kramen  

Hejsan alla glada:)

Ja idag får de sura bläddra vidare till andra bloggar, här tillåts bara snälla och glada individer idag.

Igår blev det inget inlägg men idag kommer ett litet ett... Det kommer dock bli lite mindre bloggande de kommande veckorna då jag tar min lilla familj samt min älskade LaMor och min svärmor och kvistar iväg en vända till Turkland. Två veckor med allinclusive i sköna Side blir det och jag ska njuta, sola, bada, äta gott och förhoppningsvis hitta lite nya uppslag till bloggen   .

Har jag tur kan jag även träna lite på hotellet, kanske lite vattenjympa eller lite badminton och tappa något kilo på vägen... Tyvärr har ju Turkiet ett av de världsledande köken vilket snarare kommer visa på ett par kilo plus när jag kommer hem men det ser jag som en världslig sak. Huvudsaken är att jag får njuta i två veckor med familjen och äter gott och dricker gott.

På hotellet finns dock ett internetcafé där jag kommer gå in lite då och då och kolla min FB samt uppdatera mig här på bloggen. Har ni tips och ideer på vad man kan hitta på i Side är ni mer än välkomna att kommentera så får vi se vad som händer och sker. Hade varit roligt att hitta på lite när man ändå ska vara där två veckor. Det enda som är planerat är att jag och min LaMor ska ta en dagstripp till Istanbul och kolla sevärdigheterna där. Jag har visseligen redan varit där tidigare i samband med min ögonoperation, men det är en underbar stad och jag visar gärna min mamms det vackra Istanbul som verkligen är som hämtat ur tusen och en natt  .

Jaja, det är dags för mig att stressa vidare. Det ska packas, tvättas, sorteras m.m och vi ska dessutom hinna med en tripp till J-köping för att hämta bilen. YES, ni läste rätt, nu är den klar och skall bara besiktigas på måndag där efter kan vi hämta den. Så håll alla tummar och tår för att besiktningen går igenom så det inte blir några mer problem.

Vill också passa på att skicka mina varmaste tack och kramar till min bästa J. Vi hade en riktigt trevlig kväll i fredags med lite för mycket vin och löste många världsproblem. Alltid så trevligt att få umgås med henne.

Puss alla  

Klicka på bilden för att se hela:)

Dagens strip:

Dagens besvikelse:

Det bidde ingen bil idag heller. Den är inte klar ännu och detta innebär att vi måste vänta med bilen till efter semestern.

Dagens yessss:

Efter mycket om och men skall vi äntligen få till vår vinkväll jag och min allra bästa J. Mycket efterlängtad och välbehövlig, världsproblemen behöver oss.

Dagens måste:

Inhandla vin till vinkvällen så klart. En BiB med rött blir det   .

Dagens inköp:

Ett litet växthus inhandlat. Nu skall här planteras smulgubbar och potatis.

Puss