filoZophie

Alla inlägg under juli 2011

Av Zophie - 31 juli 2011 20:10

Jo då, som dagens titel lyder är jag snart på väg "hem".

Med hjälp av min kära mor, hennes vänner och därgenom en lånad stuga bär kosan av mot min gamla trakter i morgon.

Jag och familjen (inklusive mina päron) styr i morgon mot andra sidan kusten för ett par dagars semester så att jag kan få visa mina barn vart jag lekte som när jag var liten, vart jag gick i skolan och vart jag busade som ungdom.

Det känns urhärligt att inte bara åka över en dag eller sova borta bara en natt som vi brukar utan denna gången ska vi verkligen stanna lite och köra runt i mina gamla kvarter.


Mina föräldrar har bekanta som har stuga med tillhörande 2 lillstugor på tomten. Dessa två lillstugor ska vi få låna två nätter och då ska vi passa på att verkligen sightseea ordentligt och jag ska visa mina troll var jag växte upp. Jag får möjlighet att visa dem min barndoms stränder, mina tillhåll, mina kojor och de bästa klätterträden där jag alltid klättrade högst.

Det ska bli jätteroligt och jag ser verkligen fram mot detta även om jag inte alltid har så goda minnen från min barndom.


Vi verkar dessutom få tur med vädret och badkläder ska definitivt packas med. På vägen hem ska vi också stanna till och kolla in lite olika outlet´s. Lite shopping är aldrig fel och när butikerna ändå ligger längst med vägen är det ju lika bra att passa på. Tänk att få det bästa av världar, både semester och shopping  .


Denna gången tänker jag dock inte ta paus från bloggen utan jag ska faktiskt ta med mig datorn. Och bara för att jag ska komma in i shoppingtakterna så tänkte jag börja morgondagen med att sticka iväg och kolla in ett par datorväskor innan vi åker. Jag såg nämligen i senaste reklambladet att det äntligen fanns ett par stycken som jag faktiskt kan tänka mig och eftersom jag inte har någon väska till datorn och därför sällan tar med mig den tänkte jag att det nog var dags nu.

Kanske lägger in en bild på den om jag hittar någon, vem vet.


Puss   


Av Zophie - 30 juli 2011 14:35

Gårdagen bjöd på utflykt som slutade med en hel massa motion. Jag har ingen träningsvärk idag men är ganska trött varför det inte blev något inlägg igår.


Tanken var att vi skulle följa med goda vänner till ett närliggande utflyktsmål och där skulle vi ha med oss fika. Det lät trevligt och skulle dessutom ge mig möjlighet att leta lite efter bär och svamp. Fikakorgen packades, ungarna kläddes på och stuvades in i bilen tillsammans med fikakorg, dricka, grillmat (som skulle användas senare under kvällen) med mera. Maken körde och snart var vi framme. Förutseende som jag är hade jag tagit på mig mitt bäckenbälte (visst är jag duktig bästa kiropraktorn  ).

Att ta sig fram till utflyktsmålet var inte svårt och vi satte oss ner och begrundade det lilla vattenfallet som var vårt mål, samtidigt som fikakorgen packades upp och avnjöts. Vägen mot vårt mål hade dock inte bjudit oss på vare sig bär eller svamp så lite missnöjd var jag nog men det är inte klokt vad en kopp thé och en krabbelur kan göra för humöret och jag såg fram mot tillbakavägen och hoppades att det röda eller gula guldet då skulle dyka upp.

Tyvärr hedrade sig varken det röda eller gula guldet med sin närvaro och när jag insåg hur långt vi skulle gå och hur mycket uppförsbackar vi nu snackade om började jag misströsta lite faktiskt.


Jag har sedan tidigare lite problem till och från med ett instabilt bäcken. Nu har jag haft lite problem och har rännt hos min kiropraktor med väldigt korta och jämna mellanrum. Till sist köpte jag ett bäckenbälte av henne med ordern om att använda detta dygnet runt i 2 veckors tid vilket jag gjort och sedan vid behov speciellt vid träning. Och jag ska ärligt säga att hade jag inte haft bältet hade jag nog aldrig orkat ta mig upp för höjderna eller ner för dalarna heller för den delen...

Det var backigt till tusen och jag kände smärtan pulsera i höfter och leder men jag kämpade på och se tillslut var vi framme vid bilen igen och det var dags att åka hem. Det blev bara en liten kort totalrunda på en 3 kilometer eller så men med de förgjordade backarna kunde jag lika gärna sprungit en mara eller kört ett hårdpass på gymmet... så kändes det i alla fall   .


Jag kan dock kallt konstatera att jag hängde med i de andras tempo och skall jag pilgrimsvandra om 2 år så MÅSTE jag ta mig i kragen och sätta igång med träningen. Så från och med måndag... eller kanske redan i morgon faktiskt, är det promenader som gäller tills min kiropraktor är tillbaka från semestern. Efter det är det promenader och hårdträning som gäller.


Så nu sätter vi fart igen. Dagen idag har inte innehållit så mycket motion men 1 1/2 timmes rännande på stan kan man ju faktiskt se lite som motion eller...

Väl mött i löparspåret snart mina vänner.


Puss   


Av Zophie - 28 juli 2011 19:49

Ja, jo jag vet att det inte blev något inlägg igår men jag ska ärligt talat säga att jag hade bättre saker för mig   . Jag och mina killar (alla 3) var nere hos mina föräldrar igen och käkade lite gott, drack lite gott och hade allmänt trevligt som vi alltid brukar ha när vi är där nere och av denna anledningen glömde jag helt bort att skriva i går.


Vad har ni för relation med era föräldrar?

Hur ser ert förhållande ut till din mamma och pappa?


Vi umgås gärna med mina föräldrar faktiskt. Mammsen och jag är inte bara mor och dotter utan vi är faktiskt även bästa vänner och jag anser mig själv ha riktig tur när det gäller mina föräldrar. Jag har inte bara en underbar och fantastisk mamma utan jag har även en minst lika fantastisk och underbar pappa. Det som också är så otroligt roligt är att min make kommer så otroligt bra överrens med mina föräldrar och han och min far brukar har väldigt trevligt tillsammans vare sig det gäller ogräsrensning, whiskeypimplande eller att slå ett par bollar på golfbanan.   

Ungarna älskar också att åka ner till mormor och morfar och vara med dem och de är inte särskilt svårövertalade om man skulle vilja stanna någon dag extra. Det känns underbart att vi trivs så bra i varandras sällskap och det känns så tryggt att mina små troll älskar sin mormor och morfar så mycket och att de så gärna vill vara med dem.


En av anledningarna till att vi kommer så bra överrens och trivs så bra med varandra är nog för att vi bott ihop... allihop. Jo, det är sant.

När jag och min make gifte oss för 11 år sedan flyttade vi direkt ihop med mina föräldrar när vi kom hem från vår bröllopsresa. Saken var den att vi fått nys om en stor paradvåning på nästan 200 kvadrat mitt inne i stan och vi tyckte att det hade varit så häftigt att prova att bo så. Vi var på väg från vår lägenhet och mina föräldrar var på väg från sin lägenhet, dessutom visade det sig att jag var gravid och min make reste mycket i jobbet just då. Tryggheten att veta att det alltid fanns någon som kunde hjälpa mig om det skulle hända något var också en faktor och dessutom skulle vi kunna få hjälp, råd och avlastning när bebisen var född. Lägenheten var också så stor att vi hade våra egna avdelningar, mamma och pappa bodde i ena delen av lägenheten och jag och min nyblivne make bodde i andra delen. Vi skulle också ha varsitt vardagsrum men vi beslutade snabbt att vi struntade i det och istället gjorde vi gemensam matsal och gemensamt vardasrum. Vi bodde så i nästan 2 år och det fungerade faktiskt oerhört smärtfritt. Dessutom gav det ju vår äldste son och hans morföräldrar ett mycket speciellt band som finns där än idag.


Jag är personligen oerhört tacksam för den erfarenheten som detta gav mig och jag är ännu mer tacksam över det band som min äldsta son fått till sina morföräldrar tack vare denna erfarenheten. Efter en tid hittade vi dock ett hus som vi ville ha, vi budade och fick det och så var det dags att dela på oss. Det var lite sorgligt men samtidigt var vi ju eld och lågor över vårt nya hus. Vi flyttade och mina föräldrar gjorde snart detsamma och så gick vi skilda håll... men bandet vi byggt upp består och extra glad är jag över att min make också ser på tiden vi bodde ihop tillsammans med mina föräldrar med ljusa minnen.


Detta var en erfarenhet som vi bär med oss och som jag anser vara en av anledningarna till att vi idag har ett sådant gott förhållande till mina föräldrar.

Mammsen och pappsen, jag älskar er <3


Puss   

Av Zophie - 26 juli 2011 17:35

Jo, det var ju detta med självscanningens vara eller inte vara.

Hur lägger ni upp era matinköp?

Självscannar ni?


Själv försöker jag självscanna så gott det går och jag har anmält mig i fler butiker så att jag inte behöver stå i kassan. Jag tycker att det är skönt att självscanna. Man slipper långa köer när det är mycket folk i affären och man ser lätt vad en vara direkt kostar istället för att försöka gissa kilopriset. Nackdelen är ju dessa idiotiska avstämningar man åker på hela tiden.

Det verkar ju också som om den där apparaten håller koll på de gånger man verkligen storhandlat och väljer att lägga avstämningen vid dessa tillfällen.

Det är vansinnigt irriterande.

Det verkar som om det är mer regel än undantag att man får en avstämning när man antingen verkligen verkligen storhandlat eller när man är som mest stressad.

Slår aldrig fel... förrän idag!


Jag hade ett par varor som inte ville scannas in så när jag var klar med handlingen, vilket inte var jättemycket, så gick jag till scanningskassan och sa till att jag behövde hjälp. Jo, visst kunde man hjälpa mig och hoppsan se det blev en avstämning idag.

Hur förvånad blev inte jag då?!

Jag hade inte handlat mycket och jag hade inte särskilt bråttom.

Glatt la jag upp mina varor på bandet och glatt hjälpte han mig att scanna in de varorna som inte gått in från början.

Självklart blev jag godkänd utan anmärkning och jag kände att detta nog måste varit dagens höjdpunkt. För en gångs skull kände jag att jag hade flyt. Jag tror nog att jag ska fortsätta självscanna och kanske ska man inte storhandla utan handla lite i taget så att det inte blir så mycket varje gång.... OM man nu skulle få en avstämning igen   menar jag.


Puss   

Av Zophie - 25 juli 2011 20:08

Visst är det så... att det är så otroligt mysigt att åka iväg på en liten semester ibland. Den kan vara kort eller lång, till snö eller sol. Den kan vara själv eller tillsammans med familjen och den kan vara av den lite enklare sorten eller riktigt exklusiv. I slutänden spelar det ingen större roll för visst är det alltid så skönt när man äntligen får komma hem.

Borta kan vara hur borta och hur bra som helst men visst är det så sant som Dorothy i Trollkarlen från Oz säger, "There´s no place like home", hemma är ändå alltid bäst.


Vi har precis kommit hem efter två dagar i storstaden där vi hämtat hem vårt stora troll från läger och visst var det så mysigt och härligt att se honom igen. Visst var det härligt att få krama honom, höra hans berättelse om det äventyr han varit med om. Självklart var det skönt att på eftermiddagen checka in på hotell, svida om och dra iväg på nöjesfält med båda trollungarna och åka karuseller, ta lotter och käka popcorn. Vi hade det underbart på kvällen då vi åt en mycket god grillbuffé och njöt av utsikten från restaurangen samt fortsatte åka lite karuseller och äta lite sockervadd.

Naturligtvis var det fantastiskt att få höra stora trollets smittande skratt och att få hålla om honom krama honom och bara njuta av att vi alla äntligen var tillsammans igen... men det var ändå inte... perfekt...


Det blev det dock ikväll, när vi kom hem. Nu kan jag slappna av lite mer, släppa lite extra på kollen på ungarna och bara njuta av vardagen... som innefattar semester men ändå.

Trots att jag inte kallar lägenheten vi bor i för tillfället för hem, så var det nog ändå det närmsta jag kommit i tanken att kalla den just hem. Det var skönt att få vrida om nyckeln i låset och känna att det som fanns innanför dörren var mitt... min trygghet... min egendom...

Mitt hem är min borg har någon klok människa sagt vid något tillfälle och det stämmer verklilgen tycker jag.

Vad tycker ni?

trivs ni hemma där ni bor?

vad är ett hem för er?


För mig har hem blivit synonymt med trygghet och stabilitet. Tyvärr har vi inte riktigt det här i lägenheten men nu dröjer det ju inte länge innan vårt drömhem är färdigt. I december kan jag förhoppningsvis ta ett djupt andetag, gå genom dörrarna till vårt nya hem och verkligen känna att Mitt hem är min borg.

Nu längtar jag verkligen tills dess... nästan lika mycket som jag längtat efter mitt äldsta troll dessa dagarna han varit borta.

Men nu är han äntligen safe... hemma hos mig igen... trygg och lika glad, underbar, klok och busig som han alltid  varit... Men visst verkar han lite tuffare, i alla fall på ytan   .

Men det får bli en annan historia.


Puss   

Av Zophie - 23 juli 2011 22:47

I morgon kommer det nog inget inlägg för i morgon är dagen äntligen här. Dagen då vi ska åka och hämta vårt älskade stora troll efter hans fem dagar långa äventyr på läger. Äntligen ska jag få hålla om honom, krama honom, pussa på honom och tala om för honom hur mycket jag har saknat honom och hur mycket jag älskar honom.


Vi ska självklart gå på nöjrspark när vi ändå är där och stanna över natten hela familjen. Det blir en liten minisemester... ska bli sååå mysigt. Det enda jag önskar är att jag hade haft lite fler dagar där så  man hade kunnat hinna med att hälsa på lite vänner också men det får bli en annan gång.


Just nu ser jag mest fram mot att gå och lägga mig, vakna upp, ta en dusch och sedan ge mig iväg med resten av familjen   . Det är en bit att köra men jag tar med mig en riktigt bra bok (förhoppningsvis), maken kör ju och sedan är vi snart där och hämtar vårt troll. I kölvattnet av vad som hänt i Norge känns det extra härligt att få hämta hem min store kille från lägret. Vill bara älska honom av hela mitt hjärta och få se och veta att han är säker... med mig...


Så nästa inlägg kommer på måndag och jag hoppas att ni kan ge er till tåls tills dess.


Mitt älskade stora troll. Snart snart är mamma och resten av familjen på väg för att hämta dig. Vi saknar dig så mycket allihop och längtar efter att få hålla om dig och vara med dig. Vi ser alla fram mot att få se vart du tillbringat dina senaste dagar och få höra allt om ditt stora äventyr. Det ska också bli så roligt att gå på nöjesfält med dig och lillebror, åka karuseller och äta popcorn. Jag tänker på dig alltid och jag saknar dig massor. älskar dig nu och för evigt.

Be safe.

 

Puss   


Av Zophie - 23 juli 2011 14:01

Idag tror jag nog att allas våra tankar går till våra grannar i väst. Tankarna går till alla dem som dött, alla som har släkt, vänner och skolkamrater som brutalt mejats ner av en... ja av vad då? Av vem då?

En galning med fanatiska ideér, en terrorist med dödslängtan, en religiös knäppgök eller helt enkelt av någon som vi trodde var som du och jag?!

Det två stora frågorna jag tror många ställer sig är Varför och Hur?


Hur kan en ensam man planera sitt dåd så länge och tillverka en sådan stor bomb som ställer till en sådan enorm förödelse?

Hur kan en ensam man iskallt planera att avrätta, för jag anser att det som skedde på Utöja var ren och skär avrättning, så många ungdomar och barn?

Varför beslutar en ensam man att han ska ta sin egen lag och rätt i sina händer och lära mänskligheten en läxa?

Varför väljer han att åka ut till en ö där de flesta är barn och ungdomar?

Hur tänker en sådan man?


Jag vet inte om vi någonsin kommer få några verkliga svar. Teorier, funderingar och tankar kan hur många lärde som helst ha men den ende som verkligen skulle kunna ge svaren tror jag aldrig kommer ge upp den verkliga orsaken. Jag undrar om han ens vet själv...


Vad han har gjort är fasansfullt. Han har inte bara dödat närmare hundra människor, han har inte bara orsakat stor förödelse med materiella skador som säkert uppgår till flera miljarder kronor, för att inte tala om de själsliga skadorna...

Han har våldtagit och skändat hela den mänskliga oskulden. Han har på ett brutalt och iskallt sätt raserat vår oskuld, vårt hopp och vår trygghet.


Var står vi i allt detta hemska?

Hur ska vi hantera den fasansfulla verklighet som nu dykt upp nästan på vår egen bakgård?

Mitt svar blir enkelt.

Älska!

Älska din nästa och behandla densamme så som du själv skulle vilja bli behandlad. Återigen kommer jag in på mina tankar rörande det indianska ordspråket "Döm aldrig en människa förrän du vandrat tusen mil i hennes moccasiner". I tider som dessa blir detta ordspråk än mer viktigt för mig. Jag har ingen rätt att döma, jag har ingen rätt att hata för jag är själv inte utan skuld. Jag tror att man måste tänka efter före.


Jag lider med alla som förlorat någon under gårdagens attacker, jag gråter tillsammans med de föräldrar som förlorat ett barn, jag är arg över att en man med sina tydliga åsikter tillåts ha licens för både pistol och automatvapen men jag kan inte döma honom... Gör jag det är jag inte bättre än vad han är...

Han dömde och utförde sitt dåd, jag är inte som honom, alltså dömer jag inte.

Det är upp till polisen att presentera de bevis som finns, det är upp till en domstol att granska bevisen och sedan lämna sin dom utefter detta.

Det är inte min sak.

Vad jag sedan personligen tycker om det han gjort är en helt annan sak och jag blir arg, upprörd, förtvivlad och uppgiven över att möjligheten finns att planera en sådan här attack utan att någon uppdagar eller märker vad som är på gång... Jag blir frustrerad och irriterad över att det finns så lättillgängliga saker på nätet för att förstöra så mycket för så många. Jag funderar och filosoferar över att en man med sina sjuka tankar tillåts äga vapen... Men jag dömer inte. Den dagen jag tar på mig att döma, den dagen alla andra tar på sig att döma det är den dagen vi alla kommer leva i skräckens land.


Jag önskar er alla en fridsam helg med mycket eftertanke och jag tycker att ni ska tillbringa den med de personer ni älskar.


Mitt älskade stora troll. Idag ligger en tyst slöja över världen och jag undrar om ni märkt av den där du är. Jag undrar om ni fått veta vad som hänt i den stora världen... precis utanför vårt eget lands gränser? Om ni hört vad som hänt hoppas jag att detta inte tar ifrån er den lekfullhet, busighet och oskuldsfullhet som hör i din röst när jag pratat med dig.

Du svarade inte när jag ringde först i morse. För ett ögonblick knöt sig mitt hjärta och jag är övertygad om att det hoppade över ett slag eller två. Sedan ringde jag igen och fick höra din underbara röst som sa att allt var bra och greppet om mitt hjärta släppte. Du är trygg... men är du säker? Jag vet inte riktigt, men jag vet att jag saknar dig så otroligt mycket nu och jag är lycklig över att vi imorgon ska hämta dig och få hålla om dig, se dig, prata med dig och älska dig så mycket vi bara kan. Du är mitt allt, tillsammans med lilltrollet så klart och jag älskar dig mest av allt i vårt universum. En natt kvar sedan är du med oss igen. Be safe min älskling, be safe...

 

Puss   


Av Zophie - 22 juli 2011 19:59

I går hade jag och maken ytterligare en barnfri kväll   .

Vi har ju äldsta trollet på läger i storstaden och lilltrollet har varit hos mormor och morfar i två nätter så det har varit vuxenmys på hög nivå här "hemma".

När man har möjligheten till vuxenmys gäller det ju att passa på och göra sådant som man inte riktigt kan göra när man har barnen hemma... och nej, jag tänker inte på vilda äventyr av den riktigt barnförbjudna saken    utan mer av den lite vardagliga karraktären...

Våra älskade troll är till exempel inte jätteförtjusta i skaldjur och av den anledningen händer det oerhört sällan att det serveras eller överhuvudtaget äts den varan i detta hushållet. Men när katten är borta heter det ju så onsdagen tillbringades med goda vänner, också de barnlediga, på räkfrossa. Räkor, räkor, små rosa räkor med tillhörande smaskigheter avnjöts i långa banor den kvällen. Vi hade otrolig tur med vädret dessutom, så vi tog cykel dit och hem så att vi båda även kunde njuta lite alkoholhaltiga drycker till... såååååååå gott det var. Kan bara konstatera att det måste bli lite mer skaldjur här även om barnen gnäller... de får väl ha en korv eller något i stället då...

Gårdagen blev inte mycket sämre den. Vårt äldsta troll är glutenintolerant varför vi väldigt sällan (läs aldrig) äter kinamat hos oss. Så det var bara att passa på att avnjuta den andra dagen med Vuxenmat! Fyra små rätter hamnade på menyn och vi avnjöt både friterade räkor, friterad kyckling, kyckling i jordnötssås samt biff med bambuskott... MMMMMMMMMmmmmmmmmmmmmm...


Jag kan efter dessa två dagar kallt konstatera att vi bara måste fixa barnledigt lite oftare samt att vågen som snällt pekat lite neråt de senaste dagarna tagit ett megaskutt uppåt efter dessa gastronomiska orgier    inte bra, inte bra... Men skit samma, gott var det och ärligt talat är det bara ett par promenader och skärpning på matfronten som gäller ett par dagar nu så är jag back on track.


Hur skönt det än har varit dock, så har jag mitt i allt svullande hunnit med att sakna mina killar. Visst är det skönt att kunna göra vad man vill när man är barnledig, vuxensaker som man kanske inte alltid gör annars, som att gå ut tillsammans, äta viss mat, bara njuta av varandra med mera men nog är det ändå skönt att få hem trollen igen. Idag har vi hämtat det yngste trollet och på söndag hämtar vi även det stora trollet... och jag längtar till söndagkväll när vi är hela familjen samlad igen   .


Mitt älskade stortroll. Jag har inte saknat dig lika mycket idag men tankarna på dig och din utvecklig där borta, på egen hand har ändå varit med mig till och från. Jag vet att du trivs, mår bra och har kul och jag hör på dig och din röst att du vuxit i din redan så härliga person och kanske blivit mer självsäker och självständig. Jag hoppas och tror att du ändå kommer slänga dig om halsen på mig när vi kommer och hämtar dig på söndag och att du ändå har saknat din familj även om du haft ett riktigt äventyr där du är. Jag saknar dig och älskar dig mest av allt och längtar att få smeka din kind, pussa din släta panna och hålla om din lilla kropp och bara krama dig, krama dig, krama dig...

Love you. Be safe.

 

Puss   

Presentation


Kvinna i sina bästa år. Filosof som filosoferar och funderar på finurligheter och fantasier och allt annat mellan himmel och jord.

Fråga mig

18 besvarade frågor

Gastboken:)

Bloggträffbloggisar

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16
17
18 19 20 21 22 23
24
25 26
27
28
29
30 31
<<< Juli 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kuligheter:)

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

RSS


Skapa flashcards