filoZophie

Inlägg publicerade under kategorin Vikt

Av Zophie - 13 juni 2011 20:48

Ja jo, jag måste väl erkänna att två veckor i Turkiet inte alls gjorde de underverk med mig som jag hade velat. Jo visst blev det mycket sol och bad och visst blev det en hel del nyttig mat... Tyvärr visade det sig att det även blev lite mycket chip samt att glassen var makalöst god och vinet likaså.
Det som skulle blivit ett par hälsosamma kilon ner blev istället 2.5 kilo upp  .

Det var inte riktigt så jag hade tänkt mig semestern... men jag får se det som så att jag hade två underbara veckor och då får man ta konsekvenserna punkt och slut!


Nu har jag dock ett problem och det är att jag verkligen MÅSTE ner i vikt. Min kiropraktor är på mig om träningen och min familj gnäller lite vid vissa valda tillfällen att jag borde passa mig lite. Och jag VET ju att jag måste... men det ÄR så tråkigt... Hela tanken på att äta rätt och nyttigt, att inte snaska i sig godis och andra sötsaker och att träna och späka sig tills man bara kräks... Nej det är inte min melodi direkt. Jag är bekväm och en njutarmänniska. Jag gillar en fet god sås, jag gillar sötsaker och jag älskar glass. Jag tycker om att sova länge och jag tycker inte om sport och är således inte så förtjust i motion heller.

Men nu vet jag att jag måste.

Om två år ska jag och några goda vänner pilgrimsvandra och tills dess måste jag kommit i form. Min kropp skriker och jag får hela tiden återkommande låsningar i nacke, ländrygg och bröstrygg. Knäna smärtar vid allt för hög ansträngning och jag får väl offentligt erkänna att jag till mina 172 centimeter över havet väger 85 kilo, kanske dags att vakna "and smell the coffey"   .


Jag har i alla fall idag haft ett oerhört bra samtal med min kiropraktor och hon är så gullig och tar sig tid att inte bara behandla mig utan även prata med mig. Vi har kommit överrens om att jag ska börja träna ordentligt och sakta men säkert bygga upp min kropp och min muskulatur. Jag MÅSTE annars kommer jag aldrig fixa 80 mil om två år.

Mitt personliga mål är 70 kilo men även om jag stannar på 75 är jag nöjd om jag bara har byggt muskler, styrka och uthållighet.

Hur lång tid det ska ta? Tja, jag hoppas vara i hyfsad form till jul och i kanonform till maj nästa år då vi förhoppningsvis åker till Turkiet igen. Nästa sommar blir också en testvandring, vi ska prova en lokal pilgrims led på 19 mil och då måste jag verkligen vara klar med jobbet med mig själv.


Så nu gör jag som jag gjort så många gånger förr jag lovar mig själv 15 kilo ner. Huruvidare jag kommer fixa det eller inte vet jag inte, men denna gången måste jag göra ett allvarligt försök. Jag vill ju verkligen pilgrimsvandra El Camino och ska jag orka har jag inget val.

En liten glass ibland slinker nog ner under sommaren i vilket fall som helst men tränar jag bara ordentligt så löser det sig nog.


Wish me luck.


Puss   

Av Zophie - 15 oktober 2010 17:40

På senaste tiden har jag varit inne på en del viktminskningsbloggar och jag förvånas över hur mycket folk hänger upp sig på alla dessa kilon man vill tappa. Jag har full förståelse om man är överviktig och man verkligen vill  tappa kilon för sin hälsas skull men man måste ochså komma till insikt att hälsa är MER än bara kilon.

Hälsa är att må bra, att ha en bra och stark fysik men även att må bra inom sig själv och vara nöjd med den man är och det man gör. Det handlar mer om styrka i kropp och själ än om en visare på en siffra på vågen. Jag känner många tjejer som dras med en övervikt på 10-20 kilo men de är hälsosamma, motionerar regelbundet och undviker sötsaker. De är nöjda med sig själva och vad de åstadkommit i livet men är kanske lite väl glada i mat. Likväl känner jag tjejer som är långa och slanka, vissa rent av lite väl smala för mitt tycke, som inte är hälsosamma för 5 öre. De motionerar aldrig, äter tomma kolhydrater iform av vitt bröd, pasta och socker och bryr sig inte om sig själva mer än till utseendet. Vem man är och hur själen mår verkar man inte bry sig så mycket om.


Hur vet du då om du är hälsosam?

Hur vet du om du väger lagom?

Hur vet man om man ska förändra och vad man ska förändra?


Det ända jag kan säga om saken är att om du verkligen känner efter, gräver djupt ner och lyssnar på din lilla inre röst och den säger att du är riktigt lycklig, ja då behöver du inte bry dig så mycket om din vikt. Sålänge du har en strålande hy (behöver inte ens vara slät som en barnrumpa eller brun som en solkysst strand), så länge du känner dig tillfreds med den du är och din person, så länge du trivs med livet och trivs med dig själv och i alla fall klarar av diverse normalt hushållsarbete och en lite längre promenad utan att få träningsvärk, så länge du kan njuta av livet, behöver du nog inte oroa dig allt för mycket över din vikt.


Och OM du ändå känner att ett par kilo eller två mindre inte skulle skada så tänk för allt i världen på att även mäta din kropp. Centimeter i omfång säger oftast betydligt mer än vikten i sig. Mät under bysten, midjan, höften och vaden i alla fall. Och gå inte på myten om att ett kilo muskler väger mindre än ett kilo fett för ett kilo är alltid ett kilo vare sig det är muskler, fett, mjölk, äpplen eller ost. Det man bör tänka på är dock att ett kilo muskler blir mindre i omfång än ett kilo fett, således blir du alltså smalare i kroppen av ett kilo muskler än av ett kilo fett.


Så lycka till därute alla viktminskare. Jag önskar er ett hälsosamt och sunt liv och stöttar er i er kamp mot ohälsan. Och du, glöm inte att det viktigaste är att du gör det för din skull och för att du vill.


(Nu ska jag bara läsa dett inlägg 1000 gånger och implementera detta på mig själv också;)) Full fart mot helgen.


Kramen till er alla   

Av Zophie - 30 augusti 2010 12:06

Nu börjar jag igen... ja, mitt nya liv alltså...

Samtidigt gjorde jag något jag aldrig gjort förut i detta sammanhang, jag ställde mig frågan varför?!


Varför börjar jag ett nytt liv varje måndag?

Varför känner jag att jag behöver ett nytt liv?

Vad är meningen med att jag ska plåga och späka mig?

För vem börjar jag ett nytt liv?


Tilläggas skall nog här, att när jag säger att jag börjar ett nytt liv så menar jag oftast att jag ska gå ner i vikt.


Hur många därute börjar egentligen ett nytt liv var och varannan måndag och varför?


Jag har faktiskt börjat undra lite över detta och är lite nyfiken på om det finns fler än jag därute som, med dåligt samvete över helgens frosserier, börjar ett nytt liv på måndagen?


Och följdfrågan blir ju då varför och för vem jag ska börja mitt nya liv? Problemet är ju att om jag börjar ett nytt liv varje måndag så är jag ju inte nöjd med det gamla eller?!

Och vad är det då för fel på mitt gamla liv?

Är det mig det är fel på?

Hur ska jag kunna bli nöjd med mig själv om jag varje måndag ska börja med att förändra den jag är?


Hmmmmmm, jag är skeptisk, som en viss herr Sauk sagt så många gånger...


Denna gången tror jag att jag skiter i att börja ett nytt liv, jag tror att jag istället försöker ta tag i det gamla istället. Lite förändringar här och där räcker nog långt?!


Välkommen till mitt gamla liv   jag tror att jag börjar med den gamla stryktvätten.


Kramen   

Av Zophie - 30 mars 2010 09:35


Pearls Before Swine - March 30, 2010


Så var det med den saken. Jag tänker aldrig mer banta *fnissar*.

Jag får helt enkelt se det som att min enorma rumpa är en form av vaddering för att jag inte skall slå mig om jag ramlar. Är det inte så det är?!


Nej, ärligt talat, visst kan jag gå ner i vikt. Mest för att jag vet att min kropp mår bättre när jag är 15 kilo lättare. Det blir lättare för både knän och rygg men min tanke med denna strippen blir väl lite mer en tankeställare när det gäller den totala vikthysteri som faktiskt råder i världen. Det är ju det facto så att en viss del av vår kropp behöve fett för att må bra. Jag tycker kanske att vi blivit lite för fettfixerade här. Vi skall endast äta fettfritt, fettsnålt, fett till ett minimum och i nästa andetag skall vi ätta fett i överflöd och dra in på annat istället. Men vi behöver ju en del fett för att må bra och orka med vårt liv, en del fett är nyttigt och hjälper både kropp och hjärna att orka med vår ganska tuffa vardag.


Jag tänker fullfölja min plan att gå ner de där retliga 15 kilona men jag tänker inte bli vare sig fanatiker eller skogstokig i min strävan att göra detta. Som jag sagt tidigare kommer jag hålla mig till universalmetoden, äta mindre och röra på mig mer.


I slutändan är det ju faktiskt så att det är det enda som hjälper. Håll tummarna för mig och jag lovar att avlägga rapport. Hittills har jag lyckats plocka bort nästan 3 kilo. Det  har gått långsamt men stadigt och det är kilon som inte kommer tillbaka. Nu har jag dock dragit upp motionen lite så nu förväntar jag mig att det kommer hända lite mer på vågen framöver. Det bästa tipset dock är nog att kombinera vikten med måtten. Mät er för guds skull. Motion bygger muskler och det är inte sant att ett kilo muskler väger mer än fett men ett kilo muskler är mer än ett kilo fett. Det betyder alltså att om du bygger muskler i stället för fett kommer du minska i omfång.


Så om någon vecka eller två kommer rpporter om vikt kontra cm här på min resa mot målvikt.


Kramen  


Varför kan vi inte bara acceptera att vi alla ärolika och kräver olika saker

Av Zophie - 13 mars 2010 09:53

Tja... det går väl sådär.


Jag har gått ner 4 kilo totalt men det räcker liksom inte för mig. Jag vill ha den där kicken som alla tidningar och olika kurer utlovar: "5 kilo på två dagar", "Börja nu minska 40 kilo till sommaren", "Snygg och slank på bara tre dagar", "Ät vad du vill och försvinn till sommaren". Ja, jag vet att det är önsketänkande och att det inte fungerar men man kan väl drömma  .


Nej, det är universalmetoden som gäller här. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Ät mindre och motionera mer! Det är vad som gäller, det är det enda som funkar. Jag har dock skrivit in mig på viktväktarna igen bara för sakens skull. Det påstås ju att man måste gå tre gånger innan man tillslut tar det på allvar och verkligen når målvikt och för mig skulle det nu bli tredje gången så vi får väl hoppas på det bästa  .


Dessutom tilltalas jag av belöningssystemet som viktväktarna har, med guldstjärnor, nyckelringar och allt vad det är. Jag tror man mår bättre om man får belöning för slitet man lägger ner. Jag har beslutat mig för att även belöna mig själv för varje guldstjärna jag får på VV. För varje ny guldstjärna jag får skall jag ge mig själv något som jag önskar. Det kan vara en benvaxning, färgning av bryn och fransar eller en hundralapp eller två in på sparkontot. När jag uppnått målvikt skall jag ta pengar på sparkontot och köpa en ny garderob. Ja, inte själva garderoben då utan kläderna som skall hänga i den såklart *asg*. Vad tror ni, tror ni jag fixar målvikt till sommarens systerbröllop?! Fixar "lilla" jag att gå från 87... (ärligt talat var det 88) kilo till 68 kilo???

Hm, när jag ser siffran på pränt är det så att jag också tvekar... men det ska gå. Jag ska fixa 20 kilo till den 10 juli, så är det bara och nu vet ni det också!


Dagens tanke får bli:

Se varje dag som en gåva som det går att göra något bra av


Fridens vänner

Presentation


Kvinna i sina bästa år. Filosof som filosoferar och funderar på finurligheter och fantasier och allt annat mellan himmel och jord.

Fråga mig

18 besvarade frågor

Gastboken:)

Bloggträffbloggisar

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2020
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kuligheter:)

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

RSS


Skapa flashcards