Jo, mitt alterego The Bitch filosoferar lite om detta med privatliv.

Snappade nyligen upp en mamma här på bloggplatsen, som har en dotter som lider av anorexia. Mamman hade gjort det förbjudna och kollat in dotterns dagbok.

FÅR man göra så?!

Går hon över gränsen när hon smygläser något så privat som en dagbok?

Vad tycker ni?

Själv anser The Bitch (som verkligen gillar att tala om sig själv i tredje person ibland   ) att det inte bara är rätt av mamman utan även hennes plikt.

Jo, i detta fallet anser vi faktiskt det. När man lider av en sådan förädisk sjukdom som anorexia är det inte bara en förälders plikt att hålla stenkoll på sitt barn utan även ett livsnödvändigt måste. Det är förälderns plikt att snoka, leta, söka och spana på allt som bara går och är möjligt för att kolla att barnet inte lyckas komma undan med sitt självskadebeteénde.

Är man anorektiker har man åsamkat sig själv ett otroligt farligt beteénde och om ingen håller koll på dig, det du gör och kan försöka hjälpa dig att komma ur detta så leder detta oundvikligen i slutänden till döden.

Anorexia är en sjukdom som, till stor del, handlar om kontroll och därför måste man tillsammans jobba mot detta kontrollbehov som den sjuka individen har.

Om det innebär att man som förälder måste väga sitt barn varje dag, tvinga barnet att gå på toaletten INNAN maten istället för efter, läsa barnets dagbok, smyga utanför lunchmatsalen eller andra mer eller mindre etiska saker må så vara. Målet med det man gör är ju att individen skall tillfriskna från sin sjukdom. Att individen skall kunna fungera normalt i vardagen och kunna sköta sig själv och sin kosthållning utan att hela tiden vara påpassad av andra.

Jag går så långt att jag anser att en person med självskadebeteénde i allmänhet inte har rätt till sitt eget liv. På vilket sätt din sjukdom yttrar sig spelar inte så stor roll men om du HAR detta beteénde är det upp till din omgivning att se till att du blir bättre. Du har liksom tappat greppet om din egen verkligehet och då kan du heller inte avgöra vad som är bäst för dig. Det är bättre att du lämnar det till dem som verkligen bryr sig om dig i stället och lita på att de verkligen vill ditt bästa.

Är detta rätt eller fel?

Gjorde mamman rätt som snokade i dotterns mest privata, en dagbok?

Var går gränsen för avd som ÄR rätt eller fel?

Hade varit mycket intressant att höra era åsikter.

Puzz   

 

Anna

18 augusti 2011 01:57

Tycker i just det här fallet att mamman i fråga gjorde rätt.
Visst e en dagbok privat men det finns även gränser för det.
Har själv en dotter med självskadebeteende och henne håller jag koll på. Inte för att snoka utan enbart i all välmening. Har tillgång till hennes fulla FB-konto. Snokar inte runt fullt men ser de chattar hon har där och har inte det minsta dåligt samvete för det.
Hellre mota Olle i grinden än ta all skit på en gång gäller där.
Just nu mår hon bra och det e jag nöjd med för stunden - innebär dock inte att jag släppt kollen.

http://annalandin.bloggplatsen.se

Zophie

18 augusti 2011 09:25

Helt rätt Anna. Visst är det ditt ansvar som förälder att hålla koll på dina barn. Hellre en gång för mycket än en gång för lite. Då kan det vara för sent.
Kram

 

Li Lo

18 augusti 2011 14:12

Det är självklart att man ska ta reda på vad man kan när man vet eller har en stark misstanke om att allt inte är som det ska.
När min son hamnade i missbruk lade jag mig i ALLT!
Kontaktade föräldrar, snokade på MSN, kollade mobilen..
Trevlig blogg förresten, återkommer.

http://www.kucke-li-lo.bloggplatsen.se

Zophie

18 augusti 2011 15:21

Tack för komplimangen Li Lo eller är det LiLo?! Självfallet ska man lägga sig i, det är ju det som är en förälders jobb:) Du är välkommen tillbaka när du vill, jag kikar in hos dig med jämna mellanrum med;) Kramen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Here´s Zophie…. Hej bloggen, det var ett tag sedan. Var har jag varit, vad har jag gjort och varför övergav jag dig?! Relevanta frågor och ska jag vara ärlig måste jag säga att jag inte har något riktigt bra svar. Jag kan delvis förklara...

Jaha och hejsan kära bloggen. Sist jag skrev var det september 2013 och det som var tänkt som en nystart av både mig, jobb, bloggen och livet i sig blev ett totalt magplask. Tanken var att jag och en kollega skulle starta eget men det sket sig to...

Jaha, idag var det dags igen. Något som legat i träda under en längre tid var det dags att inviga idag. På darrande ben stapplade jag in och tog plats. Nej, det var inte min första skoldag, det var första träningsdagen på evigheter. Nytt pass...

Japp, så var det dags för ett litet boktips igen. Idag har vi haft bokbytardag igen och det var lika trevligt som vanligt. Denna gången var vi hos kära LaMor och bytte böcker. Jag hade med mig 5 böcker varav alla nästan var lika bra. En del a...

Jaha, då har det inte blivit bloggat på ett tag igen. Denna gången ställer jag mig helt utanför dock och skyller på Telia, eller Felia som de skulle döpa om sig till. I två veckor nu har vårt nät strulat, jag inte bara nätet utan allt. Ingen tv, ...