Jag tänkte faktiskt inte skriva något inlägg idag...

Har liksom ingen riktig ork, inget riktigt driv känner jag...

men så gick jag in och kollade på min länk till Rose is Rose och kände att jag bara blev tvungen. Anledningen? Den kommer här:

Detta inlägg blir en hyllning till mamma, mammis, mammsen... till min LaMor.

Det är helt fantastiskt att vara så priviligierad som jag, att ha en sådan fantastisk mamma som jag bhar är nog inte många förunnat.

Hon är min mamma, min bästa vän, min terapeut, min klagomur, min klippa, mitt bara låta vara-träd :)

Hon finns alltid där med ett värmande ord, ett gått råd, en hjälpande hand och en stark axel att ibland gråta mot. Jag är så oerhört tacksam, glad, ödmjuk och stolt över den hon är och det hon gör för alla, speciellt för mig och min familj. Vad som dock gör mig lite sorgsen och fundersam är att hon alltid sätter alla andra framför sig själv. Jag önskar att hon kunde ägna sig själv lika mycket tid och energi som hon investerar i sig själv.

Anyway... Med detta inlägg vill jag rikta ett stort tack till min mamma, för att hon finns och är den hon är. För att hon ger så mycket av sig själv till andra och för att hon är en helt underbar och fantastisk person.

Jag älskar dig mamma LaMor och är så stolt över att vara din dotter.

Puss