Igår reste jag tillbaka i tiden, jag blev en vilsen, galen och förvirrad men  taggad tonåring igen. Anledningen till denna förvandling stavas ForeverYoung-festival 2010. Alla favoriterna var där med Alphaville, Ultravox och The Human Legue bl.a och jag njöt i fulla drag trots regn, regn och åter regn. Humöret var, trots detta, på topp och timmarna bara flög iväg och rätt som det var var det dags att runda av kvällen och komma tillbaka till verkligeheten.

När jag och maken återvänt till vårt hotellrum och gått och lagt oss passade jag på att fundera och reflektera lite över dåtid och nutid.

När jag var liten kunde jag inte växa upp fort nog och nu när jag är vuxen vill jag inget hellre än att få uppleva ett par timmar av den där enkla och oskuldsfulla tiden när man inte visste något annat än att man var universums mittpunkt.

Under en lång tid nu har mitt liv varit lika mycket upp som ner och jag har ofta inte vetat vilket ben jag ska stå på, om jag ska skratta eller gråta, om jag ska backa eller springa rätt fram...

Efter att ha befunnit mig i min barndoms tider samt reflekterat över gammalt och nytt, mig själv då och nu, kom jag fram till att det nog är dags att vända blad...

Jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv (förutom att hjälpa andra då) men jag vet att jag måste börja med att ta tag i det och allt vad det innebär. Så nu vänder jag blad, jag tar tag i mitt liv och jag börjar imorgon. Hur det går, det vet jag inte, men jag vet att jag måste försöka. Jag lovar att hålla er uppdaterade och hörrni... Wish me luck.

Puss