Hur mår ni en kväll som denna?

Själv har jag lite ångest måste jag nog erkänna...

Min äldste son åker på läger imorgon, inget speciellt med det förutom att han ska åka själv till en storstad och vara borta från mig i 5 dagar... *suck*

Jag vet att han nu är 10 år gammal men han har aldrig varit borta från mig så länge och så långt bort och jag vet att jag kommer ha ångest och sakna honom något helt enormt. Jag vet också att han kommer få så roligt och han kommer mogna och växa som människa. Han kommer känna att han kan mer, vet mer och är starkare och mer självsäker när han kommer hem igen än vad han var när han åkte men ändå.... Jag kommer sakna honom enormt mycket , han är ju min store lille kille  och jag älskar honom så och vill bara att han ska må bra och ha det gott och att inget ont någonsin ska hända honom.

Jo, jag vet att det inte fungerar så i den riktiga världen men jag önskar ändå att jag kunde skydda honom från allt... men vilket trist liv han hade fått då...

Nej, det kommer bli bra, jag vet det. Han är också nervös men samtidigt nyfiken och jag önskar honom verkligen en fantastisk upplevelse med massor av nya erfarenheter och kompisar, god mat och äventyr. Jag önskar att han kommer hem med ryggsäcken full av berättelser, roligheter, äventyr och med en större självrespekt än vad jag upplever att han har idag.

Jag kommer sakna honom men jag kommer samtidigt vara ännu stoltare över honom än vad jag är idag... om det nu kan vara möjligt.

Min älskade son. Jag älskar dig mest av allt på hela jorden och jag är så stolt över dig... alltid. Jag önskar dig en upplevelse utöver det vanliga även om jag kommer sakna dig till vansinne. Jag hoppas att du får en massa nya vänner, att du får paddla kanot, åka ut och fiska, gå på disco och äta god mat och vräka i dig massor av glass. Jag hoppas att erfarenheten får dig att växa som människa och att den får dig att inse vad du faktiskt kan och vilken styrka du verkligen har inom dig. Du är min sol, min måne, min glädje och min styrka och anledningen till att mitt liv är så underbart som det är. Ta hand om dig... Be safe

Puss   

 

Ankie

20 juli 2011 11:32

så underbart härligt skrivet :)
en mamma ska oroa sig, med måtta...du gör helt rätt som låter honom åka
kram

http://missangela.bloggplatsen.se

Zophie

20 juli 2011 16:42

Jag vet ju det men jag saknar honom i alla fall, såååååå mycket :`(

 

Linda-Mamma till Afred

20 juli 2011 17:07

Vill du vara med att skriva i bloggbokens Resa?Kika min blogg;)

http://hummingbird.blogg.se

Zophie

20 juli 2011 17:30

Vilken ära att bli tillfrågad. Självfallet skulle jag tycka att det vore jätteroligt, anmäler mig bums :) Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Here´s Zophie…. Hej bloggen, det var ett tag sedan. Var har jag varit, vad har jag gjort och varför övergav jag dig?! Relevanta frågor och ska jag vara ärlig måste jag säga att jag inte har något riktigt bra svar. Jag kan delvis förklara...

Jaha och hejsan kära bloggen. Sist jag skrev var det september 2013 och det som var tänkt som en nystart av både mig, jobb, bloggen och livet i sig blev ett totalt magplask. Tanken var att jag och en kollega skulle starta eget men det sket sig to...

Jaha, idag var det dags igen. Något som legat i träda under en längre tid var det dags att inviga idag. På darrande ben stapplade jag in och tog plats. Nej, det var inte min första skoldag, det var första träningsdagen på evigheter. Nytt pass...

Japp, så var det dags för ett litet boktips igen. Idag har vi haft bokbytardag igen och det var lika trevligt som vanligt. Denna gången var vi hos kära LaMor och bytte böcker. Jag hade med mig 5 böcker varav alla nästan var lika bra. En del a...

Jaha, då har det inte blivit bloggat på ett tag igen. Denna gången ställer jag mig helt utanför dock och skyller på Telia, eller Felia som de skulle döpa om sig till. I två veckor nu har vårt nät strulat, jag inte bara nätet utan allt. Ingen tv, ...