Tja detta blir nog ganska lätt. I detta just nu så kommer jag nämligen inte på någon riktigt häftig utmaning jag gjort. Möjligtvis denna månadsutmaningen då   .

Nej, ärligt talat, det mest utmanande jag gjort var nog när jag hoppade bungyjump tror jag. Jag blev utmanad av ett par killpolare när jag pluggade på folkhögskola och antog självklart utmaningen som bestod av ett "Hoppar du så hoppar vi" med tillhörande flin och kärvänligt hån om att kvinnor är det svagare könet...

Vid den tiden i mitt liv var jag fri, singel och sorglös och jag backade nästan inte för något. Utmaningar var något jag inte eftersökte men alltid välkomnade om de var av intresse för mig och jag såg det kanske lite som personlig utveckling att anta en utmaning som kunde föra mig framåt i sökandet efter mig själv.

Jag är inte direkt höjdrädd även om jag inte är överförtjust i höjder heller men jag kan ärligt säga att när man står där uppe, på en pytteliten plattform ett tjugotal meter upp i luften och med endast ett litet gummiband kring fötterna... tja, då är man inte så värst kaxig alltså...

I alla fall inte jag   .

Men det var en utmaning, jag hade (vid ett sinnessvagt ögonblick) antagit den och jag var tvungen att ro den i land.

Jag kan ärligt säga att när jag stod där uppe och kollade ner så var det riktigt frestande att backa ur... men där nere stod också de två grabbarna som utmanat mig och det vore väl f-n om de två skulle vinna över min egen rädsla... Så när killen som står jämte mig, drar lite i min säkerhetssele och i repen och förklarar att "du ska INTE hoppa hör du det, du ska bara falla" så trängde jag undan reptilhjärnan i mig som skrek DU ÄR GALEN och jag fokuserade på mina polare där nere och deras hånflin. Jag tog ett steg rätt ut i luften och jag föll och föll och föll...

För mig kändes det som en evighet innan det där gummibandet sträcktes ut och jag istället helt plötsligt rycktes uppåt... och neråt... och upp igen men med lite mindre ansats för varje gång. Efter en, i mitt tycke, evighet av självransakan, fastspänd upp och ner i det där gummibandet fick jag tillslut fast mark under fötterna och kunde i slutänden och på darriga ben konstatera att jag än en gång hade vunnit en utmaning... en utmaning över mig själv.

Om killarna höll sitt löfte?

Tja, en av dem gjorde det, den andre backade ur när han stod uppe på plattformen och jag misstänker att han går under benämningen "den lille kycklingen" än idag   .

Vad har varit din största utmaninghittills i livet?

Vilken utmaning skulle du aldrig anta?

Och vilken utmaning drömmer du om att få?

Kunde vara ganska roligt att veta.

Tills nästa gång...

Puss   

 

Sofia

16 september 2011 23:14

Tack för din kommentar! Ledsen att ja inte svarat men inte haft Internet... :( Ja renovering tar tid men tror det blir värt det i slutändan :)

En utmaning kanske det inte är, men ja har alltid velat tatuera mig men är livrädd för nålar så inte vågat ännu... men ja vill!!
//Kramis Sofia

http://dixxonsblogg.bloggplatsen.se

Zophie

16 september 2011 23:20

Åh vilken underbar utmaning att ha :D Tycker absolut att du ska... Det stora problemet är bara att har man väl gjort en vill man ha fler. Jag är också livrädd för nålar och sprutor av alla de slag men har en och en till planerad :D Lycka till.
Kramen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Here´s Zophie…. Hej bloggen, det var ett tag sedan. Var har jag varit, vad har jag gjort och varför övergav jag dig?! Relevanta frågor och ska jag vara ärlig måste jag säga att jag inte har något riktigt bra svar. Jag kan delvis förklara...

Jaha och hejsan kära bloggen. Sist jag skrev var det september 2013 och det som var tänkt som en nystart av både mig, jobb, bloggen och livet i sig blev ett totalt magplask. Tanken var att jag och en kollega skulle starta eget men det sket sig to...

Jaha, idag var det dags igen. Något som legat i träda under en längre tid var det dags att inviga idag. På darrande ben stapplade jag in och tog plats. Nej, det var inte min första skoldag, det var första träningsdagen på evigheter. Nytt pass...

Japp, så var det dags för ett litet boktips igen. Idag har vi haft bokbytardag igen och det var lika trevligt som vanligt. Denna gången var vi hos kära LaMor och bytte böcker. Jag hade med mig 5 böcker varav alla nästan var lika bra. En del a...

Jaha, då har det inte blivit bloggat på ett tag igen. Denna gången ställer jag mig helt utanför dock och skyller på Telia, eller Felia som de skulle döpa om sig till. I två veckor nu har vårt nät strulat, jag inte bara nätet utan allt. Ingen tv, ...