Tja idag kan jag i alla fall garantera tråkig läsning för det är inte roligt att lista en dag i mitt liv just nu när man är arbetssökande. Men here we go i alla fall...

Vaknar vid 7-tiden, stiger upp och fixar frukost till min skolkille. Klockan 8 sticker han med pappa som släpper honom på skolan. Kvar är jag och lilltrollet. Vi myser lite i soffan framför tv´n och sedan fixas han till och så lämnar jag honom på dagis klockan 9, därefter är jag själv. Just idag blev det hem och slänga i sig lite frukost (en blodgrape) och sedan promenix till kiropraktorn och promenix hem. Lite facebookande, lite upplockning och sedan in i duschen för att hinna med en lunch på stan med en god vän. hemma igen klockan ett och då kollar vi lite jobb på platsbanken, ett ställe jag hänger ganska mycket på just nu då jag inte längre är så förtjust i att bara gå hemma. Det tar verkligen död på både själförtroende och självkänsla.

Klockan 14 är det dags att bege sig iväg för att hämta barnen. Och sedan blir det ett litet mellis här hemma. I normala fall har stora killen fotbollsträning idag men alla planer i kommunen är stängda på grund av för mycket regn !! så idag blir det bara att vara hemma. Självklart spär ju moder natur på sin vätskeansamling hela tiden så något uteväder är det inte heller så det blir lite Uno och sedan får de titta på tv en stund och sedan får de spela en stund. Själv har jag precis fått min efterlängtade och högt hatade "röda vecka" så  jag lägger mig och vilar en liten stund. Jag vet inte varför men sedan jag hade grym foglossning när jag väntade äldste sonen så känner jag av den där foglossningen till och från under vissa av mina perioder och detta är en sådan. Jag kan knappt gå utan att det känns som om hela innanmätet i mig ska trilla ut alltså... Skitjobbigt är det men bara att bita ihop och vila lite. Sedan slänger vi in en tvätt och plockar lite undertiden den blir klar och just nu är den första tvätten upphängd och den andra i maskinen. Maken kommer snart hem och har lovat fixa Pyttipanna så att jag slipper stå så mycket. Och det är där jag befinner mig just nu.

Resten av kvällen blir nog mys framför tv´n sedan lägga trollen vid 20-tiden och jag själv kommer nog också göra mig en tidig kväll.... ont ont ont...

Så har denna dagen sett ut och bättre blir det inte så...

Puss   

Jaha, då hade vi ännu en dag med självklarheter, ganska enkelt och trivialt med andra ord... Jag har valt att lägga fokus på dagar i mitt liv som jag aldrig glömmer av den enkla anledning att jag glömmer en hel massa saker som jag ändå tror att jag aldrig glömmer... Nycklar, mobiltelefon, paraplyet eller skorna... tja det är saker jag önskar att jag aldrig glömmer men till och från är olyckan framme ändå. Något jag adrig glömmer är dock mina minnen och därför listar jag fem av mina bästa dagar som gett mig fem av mina bästa minnen som jag aldrig kommer glömma... Okej, då kör vi igång... Hepp...

Dag 1. Dagen då min äldste son föddes

Dag 2. Dagen då min yngste son föddes

Dag 3. Min bröllopsdag så klart

Så ja, de tre första var inte särskilt svårt alls och då var det bara resten kvar. Två dagar till i mitt liv som jag aldrig kommer glömma...

Dag 4. Detta får bli en lång serie dagar i följd för här placerar jag hela den sommaren jag var med min far på sjön. Uppmärksamma läsare vet att min far jobbade som sjöman när jag var yngre. Han jobbade på en stor kemikalietanker och var oftast ute flera månader i taget. Under en av dessa perioder, sommaren 1985, fick jag följa med honom ut på sjön och jag stannade hela sommarlovet. Det var en underbar sommar och vi gick oftast melland Sverige, Holland och Finland. Det kan kanske låta konstigt men jag njöt verkligen hela sommaren. Jag solade, badade i den mån det gick, läste böcker, skrev, tittade på film och mycket annat. En av pappas jobbarkompisar tog dessutom ombord sin son under ett par av de veckor jag var ombord och då hade jag ju dessutom en lekkompis. Det var en av mina bästa somrar och jag kom också mycket närmare min pappa och vi har ett otroligt bra förhållande än idag.

Dag 5. Även här väljer jag en hel serie dagar. Det blir sommaren 1987 och det var den sommaren jag lärde mig att jag hade ett eget värde. I flera år hade jag varit mobbad med ett dåligt självförtroende och en urusel självkänsla till följd. Sommaren 1987 fick jag för första gången följa med min dåvarande bästa vän och hennes föräldrar till dåvarande Jugoslavien, idag Slovenien. Där fanns pojkar som tyckte jag var vacker, killar och tjejer som ville vara min vän, personer som visade uppskattning för min person och på något sätt fann jag också mig själv och mitt egenvärde.

Nej, självklart var det inte så att tre års mobbing bara försvann under en sommar men det gav mig en början och en grund som tillsammans med den grundtrygghet min familj hade gett mig, gjorde att jag faktiskt kände att jag för första gången kunde gå vidare med mitt liv. Jag lärde mig att vad andra än sa för skit om mig så betydde det ingenting så länge jag själv visste att det inte var så.

Den sommaren var en början till ett av de bästa förhållanden jag har än idag, förhållandet till mig själv.

Fem saker jag aldrig kommer glömma. Kort och koncist. That´s all folks.

Puss   

Men herre GUD, detta är så orättvist! Får jag verkligen bara lista de fem bästa låtarna??? Jaha, detta blir nog en av de svåraste uppgifterna och det är bara att göra sitt bästa och verkligen fundera...

Nummer 1. Ja, det finns ju en låt som verkligen betyder mycket för mig och det är självklart -From this moment on- med Shania Twain. Den låten spelade jag och maken på vårt bröllop och den betyder självklart mycket för mig. Texten beskriver verkligen vår kärlek och vårt förhållningssätt till varandra. Älskar dig min kärlek   .

Nummer 2. (Tja, det var kanske inte heller så svårt...) Som nummer två plockar jag en låt som jag och min mor brukar benämna som vår och det är - Wind beneath my wings - med Bette Midler. Den beskriver också vad jag känner för min mamma. Hon har och kommer alltid vara den klippan jag kan luta mig mot och lita på i alla väder vad som än händer. Hennes styrka, hennes intelligens, hennes varma och generösa hjärta är något jag verkligen beundrar henne för.

Nummer 3. Lite otippat kanske men som låt nummer tre väljer jag faktiskt - I am sailing - med Rod Stewart. Den låten förknippar jag starkt med min pappa, inte för att han någonsin haft den som favorit vad jag vet, men för att han under en stor del av min uppväxt var sjöman och varje gång jag hörde den eller spelade den själv så tänkte jag och tänker jag fortfarande på honom.

Nummer 4. Nu börjar det bli svårt. Nu finns det så många bra låtar kvar men bara två platser kvar att fylla... Jag får nog köra på en countryprinsessa faktiskt och välja låten - The climb - med Miley Cyrus. Jag tycker att låten är bra, musiken är härlig och texten är helt fantastisk. Det är en riktigt tankvärd text om hur livet verkligen fungerar, enligt min åsikt förståss, och jag älskar den verkligen.

Nummer 5. Jisses, bara en låt kvar... och det finns så många bra så vilken ska jag välja? Ska jag välja Colors of the wind med Vanessa Williams eller kanske Carly Simons Let the river run? Jag kanske borde ta Wilson Phillips Hold on eller Take on me med allas våra favoritnorrmän??? Jag kunde köra på ett säkert kort och välja My way med Louis A. eller varför inte KT Tunstall och Black horse and a cherry tree???

Nej, jag vet inte riktigt... men kanske jag ändå skulle... borde välja... eventuellt...

Jopp, så får det bli... Sist men inte minst väljer jag en låt som verkligen bejakar livet, en låt som alltid ger mig goosebumps och som får mig på strålande humör. Jag väljer en musikallåt och det är...

Tja, då var dagens uppdrag avklarat och jag kan konstatera att det blir inte så mycket bättre än detta.

Puss    

Tja, idag blir en riktigt lätt dag att spåna kring. Fem saker jag inte klarar mig utan...

Vi kör direkt utan omsvep men för att spetsa till det lite så plockar vi bort det mest uppenbara nämligen familj, vänner, mat, luft och allt annat som tillhör våra basala behov. De är egentligen mina självklara svar på vad jag inte klarar mig utan men som sagt, vi spetsar till det lite och plockar väck dem just nu. Då kör vi.

1. Musik - Absolut något jag inte klarar mig utan. Jag älskar musik i nästan alla former och jag lyssnar på allt från klassiskt, country och pop till soul, jazz och lite annat blandat. Just nu när jag skriver detta är det Britney´s - Piece of me som spelas i lurarna... för att avlösas av lite Louis Armstrong kanske??!! Och jo, jag menar allvar, jag lyssnar på musik i hörlurarna när jag bloggar... jag KAN ju göra två saker samtidigt   jag är ju kvinna...

2. Ord - Jag överlever inte utan det skrivna ordet. Även detta i alla former. Jag läser lika gärna morgontidningen som Stieg Larsson triologin, som poesi, som hälsomagasin. Jag älskar ord i vilka sammansättningar de än kommer men visst är två av mina stora hobbies att läsa just böcker och att skriva. Pennan som vapen har jag nämnt många gånger och det blir inte sannare och ärligare än så. Om jag någon gång förverkligar min dröm om att skriva en egen bok återstår att se men jag är väl ett litet steg på väg i och med att jag till hösten ska gå en skrivarkurs...

3. De som känner mig väl vet att det finns en speciell sak jag inte skulle kunna klara mig utan och det är glass. Jag är en riktig glassmänniska och äter glass sommar som vinter, det spelar ingen roll. Om jag var tvungen att välja bort allt utom något av godis, glass, snacks, läsk och så vidare skulle jag välja bort allt utom glass. Jag klarar mig inte utan. Helst en god italiensk glass, en smakrik och läskande sorbet men även glasstårta eller en simpel piggelin. I love them all   

4. Ytterligare en sak jag aldrig skulle klara mig utan är alla mina listor. Jag är drottningen av listor och skriver listor på allt från vad som skall handlas, till vad som skall göras, till vem och vilka som skall ringas och när. Så fort jag bockat av en eller två saker på min lista skriver jag nya. Jag vet inte om jag tror att det ska ge mig någon form av struktur eller om jag tror att mitt liv ska bli lite lättare av det men kalla fakta är att jag alltid skriver olika listor och det kommer jag fortsätta med.

5. Sista punkten var lite knepigare och inte helt lätt att komma på. Jag undrade om det verkligen fanns mer jag inte skulle klara mig utan och det finns det nog inte förutom... tja... Vin. Jag skulle visserligen säkert klara mig utan men jag skulle aldrig vilja. Jag älskar vin även detta i alla former. Vitt, rött eller rosé spelar ingen roll. Gärna ett mustigt rött vin till maten eller varför inte ett lätt vitt och pärlande i kombination med lite Midori... mmmmm smaskens. Och självklart det krispiga och svalkande rosévinet en varm sommardag eller en liten porter till osten. Helt fantastiskt gott och visst är det så att "In vino veritas - I vinet sanningen".

Tack för idag och...

Puss   

Okej, här ska jag nog göra det enkelt för mig redan från början.

Nummer 1. Här hamnar min familj. Ja, jag vet... booring... men min familj betyder så oerhört mycket för mig och de är så många så jag klumpar ihop dem till en enda kategori. Här ingår främst mina två trollungar men även min make, mina föräldrar, min syster och lite annat löst folk sådär   . Jag älskar dem och är tacksam för att de finns i mitt liv och berikar det på många olika sätt.

2. Den här är också ganska enkel. Min hjärtesyster Johanna betyder oerhört mycket för mig. Vi lärde känna varandra genom FaceBook faktiskt men har under de 4 år vi känt varandra vuxit ihop och hade jag trott på tidigare liv så har vi definitivt delat minst ett av dem. Vi känner varandra så bra, förstår och respekterar varandra och vi kan prata om saker som jag ibland kanske inte vill eller vågar prata med andra om. Hon är verkligen min självvalda syster från hjärtat och jag älskar henne som en syster också... jag tyckte dock att hon förtjänade en egen punkt då vi inte är syskon via biologi... Älskar dig   .

3. Här blir det knepigt men jag tror ändå att jag måste säga min morfar. Han gick bort förra året, som en del av er kanske vet och han betydde mycket för mig. När jag var yngre hade vi nästan ingen kontakt då vi bodde långt ifrån varandra men när vi blev äldre lärde vi istället känna varandra som vuxna människor och vårt förhållande speglades snarast av vänskap än förhållandet morfar/barnbarn. Jag saknar fortfarande honom, hans person, hans kloka råd och våra diskussioner.

4. Här hamnar faktiskt en av mina tidigare lärare. Hon heter Christina och hon blev min lärarinna i femman och sexan när jag, på grund av mobbing, var tvungen att byta skola. Hon höll ett vakande öga på mig under två år så att ingen var elak eller trackade mig och hon var den som fick mig att börja tycka om att skriva. Jag kunde klämma ur mig både en och två noveller på en vecka och hon läste dem alla och betygsatte dem. Hon uppmuntrade mig, pushade mig och hjälpte mig att förstå vikten av och makten i att skriva en intressant text på ett vårdat och korrekt språk.

5. Sist men inte minst... En person till som betytt mycket för mig är faktiskt även det en lärare. Hon heter Ingrid och jag hade henne på högstadiet. Jag hatade skolan och brydde mig inte så mycket. Jag skolkade och hade riktigt pissiga slutbetyg. Trots detta gav Ingrid aldrig upp hoppet om mig. Hon försökte alltid pusha mig till att göra mitt bästa vilket sällan lyckades... men hennes tro på mig och hennes envisa försök byggde upp min tro på mig själv och jag är tacksam för att hon fanns som en ljuspunkt i mitt liv när jag behövde det... Jag vet inte ens om hon vet själv hur mycket jag uppskattade hennes försök att göra en ordentlig skolelev av mig   .

Det var fem personer som varit viktiga för mig i att utvecklas som person. Vilka personer har varit viktiga för dig och för din personliga utveckling?

Puss   

Jag fick en fråga...

Det var en fråga som för mig var självklar men när jag läste personen i frågas blogg så kom jag att tänka på att saker och ting som ter sig självklart för mig kanske inte alltid är självklart för alla andra...

Frågan jag fick var hur jag skulle reagera om jag såg/gick förbi en hemlös... Personligen skulle jag (och har faktiskt gjort) gå in på närmsta hamburgerhak, köpa en fet megameny och gå ut och lämna över den till den hemlöse. Ge pengar tror jag inte på då många hemlösa, inte alla men många, har någon form av missbruk. Av denna anledningen skulle jag då hellre köpa ett ordentligt mål mat. Sedan skulle jag, vid behov hos den hemlöse och om tid fanns hos mig, gärna stanna ett tag och lyssna. Det är ofta två enkla saker de hemlösa skulle önska om man frågar dem. Det ena är att bli sedd. Allt för många blir illa till mods i deras närhet och sänker huvudet och går rätt förbi.   Fyyyyyyy.

Det andra som de ofta önskar är någon som tar sig tid att lyssna, om så bara för en liten stund. Att få bli sedd, lyssnad till och bekräftad som människa är oftast det de hemlösa efterfrågar, enligt min erfarenhet.

Jag gör gärna detta och det är en självklarhet för mig. Jag köper alltid Situation Stockholm när jag är däruppe och jag tycker mest om samtalet med försäljaren. I de flesta fall, som jag erfar, har de hemlösa väldigt intressanta levandshistorier och dessutom är de ofta människor med stor integritet. För mig är det en självklarhet att agera medmänniska och jag vet hur otroligt lätt det är att hela livet skiter sig, ibland utan egen förskyllan. Att dela med sig av sin egen tid till en medmänniska ser jag som en självklarhet...

Hur skulle du göra?

Om du rannsakar dig själv, hur agerar du i mötet med en hemlös?

Kanske dags för personlig reflektion?

Puss   

Oooohhhhhh, här blir en verklig utmaning. Att hitta fem saker jag hade velat säga i allmänhet hade nog inte varit så svårt men att hitta fem saker att säga till fem personer... Det blir nog tufft och här måste jag verkligen tänka efter... hmmmm

*PAUSMUSIK*

Okej, jag har funderat. Jag tror nog inte att det är meningen att man ska välja fem personer och sedan välja fem saker man vill säga till dem... det skulle bli allt för långt inlägg då. Jag tror helt enkelt att man ska välja fem saker att säga och fem personer man vill säga något till... Så tror jag att det är och det kör jag på.

1. Jag skulle först vilja säga "Jag älskar er mest i hela världen" till mina barn. Jag skulle vilja tala om för dem hur mycket de berikar mitt liv, hur mycket jag uppskattar dem och hur mycket jag lär mig av dem varje dag. Jag skulle vilja tala om för dem att de är de mest fantastiska jag gjort i hela mitt liv och att det är de som fyller mitt liv med glädje bara genom att vara de underbara små personer de är. Detta kan ju även appliceras på resten av min familj :)

2. Jag skulle också vilja tala om för min hjärtesyster att jag älskar henne och finns här för henne. Jag skulle vilja berätta hur mycket hon betyder för mig och även för andra. Jag skulle vilja be henne att inse att hon är en fantastisk människa som med sin generositet, ärlighet och intelligens är en av de mest underbara människor jag fått förmånen att lära känna och att hon besitter en inre styrka som jag tror att hon inte ens vet att hon har.

Ti amo cuore sorella   

3. Jag skulle vilja säga till min make att jag uppskattar honom otroligt mycket både som make och far. Vi tycker inte alltid likadant och vi kan ibland komma ihop oss så att porslinet ryker... inte riktigt men nästan   . Trots detta blir vi ändå alltid sams och vi vet att vi älskar varandra väldigt mycket även om vi tyvärr kommit så långt i vårt äktenskap att vi kanske tar varandra lite för givet och inte alltid berättar hur mycket vi uppskattar varandra. (Här upptäcker jag att även detta kan appliceras på hela min familj :))

4. Jag vill att mina vänner i allmänhet ska veta hur högt jag värderar deras vänskap och deras tålamod. Vi kanske inte hörs eller syns varje dag men när det väl behövs så finns de där för mig och jag finns där för dem. De, liksom jag, uppskattar rak kommunikation, ärlighet och uppriktighet och vi vet också hur vi ska prioritera och detta respekteras även om det ibland kan innebära att till och med vänskapen kommer i kläm.

5. Jag vill slutligen avrunda med vad jag skulle vilja säga till mina fiender (om jag har några   ). Jag är en väldigt förlåtande människa och jag har inga problem med att det snackas skit om mig till och från. Jag kan till och med överleva en del taskiga kommentarer och ibland visst hot. MEN om ni ger er på min familj eller mina vänner eller gud förbjude, att ni går på mina barn så finns det bara en sak som gäller...

I won´t get mad, I WILL get even   .

Att ge sig på dem som betyder mest för mig är detsamma som att skriva under sin egen undergång. Så till alla mina vänner där ute...

Puss   

Tja, detta borde väl ändå bli ganska lätt. Eller inte :) Jag är ju av den åsikten att hata är ett oerhört starkt ord som man inte ska använda i onödan. Jag föredrar att undvika detta ord och använder mig istället av "tycka mindre om" eller "ogilla". Jag ska ändå försöka hitta ett par saker jag ändå uppriktigt hatar men om inte detta lyckas hoppas jag på ert överseende då jag isället kommer använda "ogilla".

1. En sak jag verkligen ärligt och uppriktigt kan säga att jag hatar är när folk gör illa barn. Om det är mobbing, barnamord, misshandel eller sexuellt utnyttjande spelar ingen roll för mig, där drar jag alla över en kam. Barnen i vårt samhälle är de svagaste individerna och behöver därför allas vårt skydd. De ska ha rätten att växa upp och må bra och få en grundtrygghet och därgenom utvecklas till underbara och starka individer med tro på sig själva och sin förmåga. ALLT OCH ALLA som hämmar detta hos barnen hatar jag.

2. Jag hatar även all form av orättvisor. Ett av mina favoritordspråk är "Ära den som äras bör". Jag verkligen hatar när någon tar cred för någon annans hårda slit och jobb. Under denna punkt hamnar även något som jag själv OFTA råkat utför nämligen att en grupp personer har samma åsikt om något men skickar fram en individ att föra deras talan. När sedan denna åsikt ifrågasätts, oftast av någon i högre position, så backar ingen upp individen som lade fram allas gemensamma åsikt. Fegt, uselt, svagt och riktigt j-la orättvist tycker jag och jag hatar det verkligen.

3. Sedan kommer vi då till lite andra saker och här väljer jag då att använda mig av benämningen ogilla. Jag ogillar verkligen inälvsmat. Jag vet att många älskar levergryta, till exempel min man, och att många tycker att blodpudding och annat är gott och jag har verkligen smakat och försökt men jag tycker inte om det. Det går bara inte, jag klarar inte av att få ner det. Det konstiga i kråksången, och här säger jag emot mig själv lite, är att jag trots detta gillar leverpastej??? Jag vet, jag fattar det inte heller... men det måste vara den danska gräddpastejen, allt annat går bort...

4. Även falskhet är något jag starkt ogillar. Att utstuderat manipulera och falskspela för att få sin egen vilja igenom klarar jag bara inte av. Jag hade en god vän en gång som hade många fina egenskaper, det var därför jag umgicks med henne, men samtidigt var hon otroligt manipulativ och vände hela tiden kappan efter vinden beroende på vart hon kunde få fördelar. När detta tillslut gick ut över mig och en gemensam bekant fick det vara bra. Då kunde inte hennes bra egenskaper väga upp för hennes falska fasad även om jag förstod vart denna fasad bottnade i.

5. Den sista saken jag ogillar är, tro det eller ej, utvecklingen av vårt vackra språk. Det finns på tok för många där ute som utarmar vårt vackra språk och missbrukar sättet det bör användas på. Ja, jag vet att jag är lite av en språkpolis men jag anser att vägen till framgång, vägen till fred och jämlikhet i världen ligger i kommunikation och kommunikation utövas bästa med ett korrekt språk. Pennan som vapen stämmer nog mycket bättre än man kan tro, det är min personliga reflektion i ämnet.

Jo jo, visst kan fingrarna slinta på tangenterna och visst blir det ibland lite tokigt, även för mig och det är helt okej, men det är inte okej att missbruka sitt språk. "Han ba å hon ba å dom ba liksom asså". Vidrigt... tycker jag.

Så då vet ni vad jag hatar och ogillar. Vad ogillar ni och hur använder ni egentligen ordet hata?!

Puss