Hejsan alla därute.

Just nu sitter jag och tar en välbehövlig paus mellan utfodringarna. Jag var uppe till 01.00 i går för att fixa och trixa med det sista här hemma och för att lägga den sista handen vid alla smörgåstårtor som jag och svärmor gjort. Idag stod dekoration av desamma på schemat och nu har första och andra gänget med byggare varit här och käkat. Nu har vi en "sittning" kvar vid 15 snåret och det verkar som om alla uppskattar tårtorna och en värmande kopp kaffe... eller öl för den delen, det var minsann ett par killar som ville "festa till det" med en öl... Det bjuder vi på   .

Nu sitter jag då här och pustar ut och lyssnar på julmusik och njuter av tillvaron. Så plötsligt kommer en av mina favoritjullåtar och jag kastas brutalt ut i verkligeheten med alla dess minnen som stormar mot mig. Låten jag älskar så är "Gå inte förbi" med Peter Jöback och Sissel Kyrkjebö.

När jag var yngre drev mina föräldrar familjehem och det var många trasiga själar som kom och gick genom våra dörrar under åren, vissa med bättre resultat än andra. Vi hade bland annat en ensam man, vi kallar honom J. som var placerad hos oss under ett par år. Jag kom att tycka mycket om denne man, han kändes lite som en storebror för mig och vi pratade mycket om olika saker. Tyvärr går ju livet i lite olika riktningar ibland och det är inte alltid allting blir så bra. Av olika anledningar tappade vi kontakten med J. och senare fick vi höra att han inte klarat av ett nytt "rent" liv utan hade valt att återgå till sitt gamla destruktiva liv med allt vad det innebar. Det smärtade mig att höra det och jag tänker ofta på J. och kan få riktiga känslor av saknad, speciellt i dessa tider när så mycket handlar om ljus, värme, tro, hopp och gemenskap.

Just låten med Peter och Sissel påminner mig alltid om J. men även om alla de andra som i dessa tider sitter ensamma och kanske inte har någon att fira med eller känner att de kanske inte ens finns något att fira och glädjas åt. Jag tänker på dem som kanske inte ens har tak över huvudet när vintervindarna isar ute , på dem som inte har någon som bryr sig om dem och som kanske inte ens bryr sig om sig själva. Jag tänker på dem som står utan julklappar, utan gemenskap, utan värme, utan gran eller julmat och dem som kanske hade velat men inte vågar minnas vad julen handlar om.

Jul för mig handlar om precis vad jag sa tidigare, det handlar om gemenskap, familj, värme, ljus och hopp.... Glöggen, granen, presenterna och maten är egentligen bara en bonus anser jag. 

Av den anledningen skulle jag vilja att vi alla försöker tänka på hur bra vi har det och vara tacksamma för det samtidigt som vi i dessa juletider försöker göra något för dem som inte har det lika bra. Bidrag till olika organisationer, pengar, julklappar till de behövande och allt annat i all ära är ju bra. Lämna gärna ett bidrag till kyrkan i ditt område eller någon organisation som hjälper de utsatta, gör gärna det, men det viktigaste av allt som du kan ge till en annan människa i dessa tider är något som inte kostar dig en krona. Det är något som alla kan ge, något som alla vet hur man gör och som är än mycket viktigare än presenter eller pengar. Det viktigaste du kan ge är ett leende, en klapp eller en hjälpande hand, att se personen för den han eller hon ÄR inte vilken situation personen sitter i. En hemlös behöver inte bara ett par stickade vantar eller ett mål mat, han/hon behöver någon som ser dem. Någon som möter deras blick och ser människan bakom deras utsatta situation.

Jag ber, med detta inlägg, er alla därute "Gå inte förbi". Det kan gälla vad som helst egentligen och faktiskt vem som helst också, men gå inte bara förbi. Inte nu. Sträck ut en hand, le eller kosta till och med på er en kram. Lyssna på dem och se dem, jag ber med detta inlägg: Gå inte förbi.

Med önskan om en god helg, till alla.

Puss