Om vi säger att jag är arg, riktigt arg på Telia och skriver ett inlägg på det.

Och om vi säger att jag får världens gulligaste svar tillbaka från en kille på deras support. Och om man sedan lägger till att man kommenterar hans gulligaste svar och åter igen får detta tillbaka...

Oj, ja vad säger man om den komplimangen...? :)

Får tacka och ta emot men självklart ska du fylla i den länken nu när du fått lite andra trevliga tankar om oss förhoppningsvis?!

Jag kommer då att se över ditt ärende, och antingen slår jag dig själv en signal, eller så ber jag en av mina kollegor att ringa upp dig. Förhoppningsvis ska vi ge dig ett bättre och mer tillfredsställande svar än vad du hittills fått uppleva.

Sen så kommer jag också att se över möjlig kompensation för dig och din familj, med tanke på hur det hittills varit.

@Hanna: Fasen också, du har kommit på oss! Men var ingen cyniker -börja skriv du med om oss på Telia istället, så dyker vi upp när du minst anar det :)

Tack för mig!

Med vänliga hälsningar igen
Peter

Telia Kundservice

Om man sedan tar i beräknande att man då, åter igen, är gift, tvåbarnsmorsa och har ett husbygge på G och det liksom inte riktigt ligger i tiden att lämna allt för en total främlig som man aldrig sett eller vet om han kanske är en galen yxmördare eller något...

Om man säger så, då kan man ändå känna att den killen hade jag gärna haft som min arbetskollega liksom eller som en riktigt bra polare att ta en för-ätar-burgare med. Om man säger så.... får jag stryk av Fredrik då??!!

Puss   

I går var jag riktigt arg.

Jag skrev ett riktigt argt inlägg och jag var riktigt arg riktigt länge...

Men när detta dök upp idag blev min dag helt plötsligt mycket bättre... Varför? Tja läs själva.

Hej Zophie!

Jag tänkte göra ett litet annorlunda men tappert försök till inlägg...:)

Dagens känsla:
"Full förståelse"

Dagens konstaterande:
"Du är inte glad på oss!"

Dagens ord:
"Förlåt?"

Dagens fundering:
"Hoppas hon ger oss chansen att göra rätt för oss, och stannar kvar som kund..."

Dagens feta käftsmäll:
"Mottagen, och den kändes!"

Det var som sagt ingen direkt skönläsning om Telia och våra tjänster. Så som du beskrivit det ska det självklart inte gå till, och det gör att man dessutom blivit nyfiken på ditt fall.
Om du inte redan blivit lovad fortsatt hjälp och granskning på detta märkliga problem, så får du väldigt gärna ge mig och mina kollegor lite extra huvudbry, genom att kontakta oss på länken nedan, och ge oss chansen att kanske få bukt med detta.

Jag tror också att du kanske kan förlåta oss, efter att vi fått kika på detta problem :)

Så en liten vädjan från mig till dig, är att trots att jag har förståelse för att du inte vill vara kund hos oss mer, på grund av det du nämnt om, så ge inte upp riktigt än…

Med vänliga hälsningar

Peter

Telia Kundservice

Jag fick också en länk jag kan gå in på och vidareutveckla mitt ärende. Jag tror jag gör det, det kanske inte hjälper det minsta men killen är ju störthärlig. Synd att man är gift och tvåbarnsmor annars hade jag nog blivit lite kär    .

Puss    

Oj oj oj oj... Har de senaste inläggen varit enkla som få så blir detta en jätteutmaning. Fem kvinnor, och det spelar ingen roll om det är levande eller döda utan du ska lista de fem kvinnorna du beundrar och ser upp till...

De två första blir ganska enkla men resten...

Jaha, det är bara att sätta igång:

Nr. 1 - Först ut tror jag får bli Jill Johnson. Det är en kvinna jag beundrar mycket. Hon går sin egen väg och hon gör det med bravur och på höga klackar. Hon har en röst att dö för och hon verkar ändå vara en genomgo tjej med båda fötterna på jorden. Dessutom kan ju hon stå för underhållningen på middagen då ju   .

Nr. 2 - Den andra personen jag bjuder in är Babben Larsson. Jag har precis avslutat hennes bok "Jag vägrar dö nyfiken" och här har vi en kvinna med riktigt många strängar på sin lyra och med otaliga talanger. Hon kan skriva, hon kan dansa, hon har humor och hon är smart. Jag tror att hon skulle liva upp vilken middagsbjudning som helst och jag skulle känna mig hedrad om hon ville komma på middag. Välkommen Babben, välkommen.

Nu har vi två svenska kvinnor vid bordet, vi kanske skulle söka oss utomlands också?

Nr. 3 - Här tror jag att det får bli Elisabeth Gilbert.

VEM, undrar de flesta av er nu eller hur...

Elisabeth Gilbert är kvinnan som har skrivit en av mina favoritböcker "Lyckan, kärleken och meningen med livet"... En del av er har kanske sett filmen med samma titel med Julia Roberts i huvudrollen och Tuva Novotny i en biroll... Men Elisabeth är originalet. Hon är kvinnan som hade "allt" men insåg att hon inte var lycklig. Hon bröt upp från man, hus, jobb och sitt ordinarie liv och gav sig ut på en resa för att hitta sig själv och för att lära sig njuta av livet. Jag ÄLSKAR den boken... och boken är så mycket bättre än filmen...

Nr. 4 - Här kommer ett ganska otippat kort men på plats nummer fyra sätter jag Hillary Clinton. Jag hade älskat att höra vad hon har att säga om det hon sett och hört. Hon är kvinnan som var bedragen, lite uträknad och man tyckte lite synd om men som reste sig upp och visade att bra kvinnor reder sin egen sås. Jag håller kanske inte nödvändigtvis med henne i allt hon säger eller tar sig för men det hade onekligen varit trevligt att ha henne på middag och få höra hur det egentligen var och är i maktens korrdor.

Nr. 5 - Sist men absolut inte minst väljer jag, kanske något trivialt men ändock, min mor. Hon är en mycket intelligent kvinna, som vet mycket om mycket och mina barn kallar henne mormorgoogle. Det hon inte vet tar hon reda på och hon har ett stort hjärta, är hjälpsan och trygg. Hon har en otroligt social ådra, humor och är dessutom bäst i världen på att laga mat så självklart får hon hjälpa mig i köket   . Hon är min mor, min bästa vän och min kompanjon i mycket. Älskar dig mamma   .

Det var fem kvinnor vid mitt bord. Jag ser fram mot middagen men vad jag ska bjuda på... ja det får bli ett helt annat inlägg det.

Puss   

Detta borde bli det enklaste i världen.

Here we go:

Jepp, det är sant. Vad jag vill ha mest i världen just nu är pengar, cash, dineros, lakan, laxar, money, euro och allt vad det nu heter på olika språk. Med mycket pengar hade jag inte behövt känna stress inför att skaffa mig ett jobb, jag hade kunnat starta mitt företag, vidareutbilda mig lite och främst hade jag kunnat hjälpa så många i min omgivning som verkligen hade behövt ett extra litet tillskott i kassan.

Så detta är vad jag vill ha just nu.

Välkommen med ett bidrag om du känner för det   .

Puss   

Jag tänkte att vi ska köra en dagens idag, det var ju ett tag sedan. Jag tänker dessutom göra en lite annorlunda dagens idag som vi avslutar med "gissa mitt humör"

Okej?...

Okej!

Dagens känsla:

Irritation

Dagens konstaterande:

Ingenting, som man betalar dyra pengar för, fungerar

Dagens ord:

Helvetesjävlafittjävelshelvetessatanspissjävlaskit

satanshelvetesförbannadejävlahelvetesfittpissigahe

lvete!

Dagens fundering:

Hur tillverkas en brevbomb?

Dagens feta käftsmäll:

Tilldelas TELIA!

Behöver jag utveckla detta eller förstår ni vad som menas???

Om ni av någon anledning inte förstår detta, ni kanske har Tele2, Comviq eller någon annan trevlig teleoperatör som har grejor som funkar så kommer här en liten enkel förklaring och vidareutveckling av ovan inlägg.

I februari flyttade vi tillfälligt in i en lägenhet i väntan på att vårt hus blir klart (Gud, vad jag hoppas att de håller tiden och vi får flytta in i november), så långt allt väl. MEN i hyran av lägenheten ingår tv via fiber, hur det nu funkar vet jag inte jag vet bara att vi BETALAR för det. Sedan vi flyttade in i februari har Telia den goda, eller ogoda beroende på hur man ser det, smaken att uppdatera, fixa, trixa, filijoxa eller vad de nu gör, ungefär två till tre gånger i veckan. Varenda gång, läs nu VARENDA GÅNG, de gör detta så dör vår telefon och vår tv. Detta innebär att två till tre gånger i veckan måste även VI starta om tv, telefon, bredband... tja allt som har med jacket in i väggen att göra. Vi har ringt Telia i ärendet, fått lite hjälp när det varit som jävligast och INGET annat hjälpt, vi har sökt support via deras kundtjänst på nätet och visst ibland har de EN bra dag men annars (i 90% av fallen) är det bara för oss att stänga av allt och börja om från början. Visst kan man köpa att detta händer ibland men TVÅ JÄVLA GÅNGER I VECKAN??????????????????

Det är inte lite irriterande, när en presumtiv arbetsgivare ringer och man svarar i telefonen och det enda som hörs när man svarar är ett... tock... och luren dör. Jodå, signalerna går fram men när man svarar är telefonen död och det är likadant när man ringer till oss, en signal går fram sedan... tock... dött som i graven... till vilken jag förövrigt önskar Telia just nu...

Det är tur man har mobil men det känns  lite dumt när den presumtive arbetsgivaren frågar om man la på luren i örat på honom... och behöver jag säga att jag inte fick jobbet...

Det känns ju inte heller särsklit säkert att starta upp sitt företag nu när man vet att funktionen på telefon och dator inte är särskilt säker. Kul att ha en kund som ringer och... tock så dör telefonen... Eller att sitta med en journal eller annat på datorn och så... tock... dör allt och rubbet försvinner...

Nej, Telia blir det ALDRIG mer. I huset byter vi till någon annan operatör som verkligen kan leverera. Dessutom kommer jag skaffa annan mobiloperatör också när mitt abbonemang går ut för inte fan tänker jag betala och betala när vissa av deras tjänster inte fungerar över huvud taget. Det är inte hur roligt som helst att betala för något som inte fungerar...

Nope, peace out för denna gången med konstaterandet att Telia sucks, BIG TIME. Hoppas att ni förövrigt har en trevlig dag... om jag nu ens får iväg detta inlägg...

Och ja visst ja, Gissa mitt humör   

Puss   

Herre jisses, detta blir inte lätt.

Jag vet inte ens om det finns någon ny sanning om mig själv, jag är ganska öppen och ärlig i mina tankar och diskussioner. Och vad är en sanning egentligen? Ska jag bara skriva något trivialt som att jag aldrig gillat hundvalpar... nej, det är ju faktiskt inte ens sant   .

Ska jag komma med något riktigt avslöjande som att... tja, jag har nog inget direkt avslöjande "stoppa pressarna" stoff på lager heller... Ska jag dra till med att jag trivs med att vara arbetssökande? Nej, det vet ju en del redan, det är inget nytt... Kanske ska "outa" att jag inte längre gillar att vara arbetssökande? nej, det är inte heller något nytt.

Jag kanske ska gå på djupet och erkänna att jag inte gillar mig själv just nu... men det är nog inte så svårt att räkna ut heller med tanke på min ickearbetssituation. Kan berätta att jag vill ha större tuttar och alvarligt funderar på att operera mig... med det känner nog de flesta till och många delar säkert min önskan... Varför inte avslöja att jag håller på att skriva en bok... men å andra sidan har jag hållt på med boken i flera år och jag har bara skrivit typ ett kapitel innan jag körde fast.

Men varför kan jag inte bara avslöja att jag varit otrogen... Fast det var när jag var riktigt ung och egentligen vet jag inte om jag och killen jag var tillsammans med riktigt var tillsammans ändå...

*Suckar*

Jag kanske skulle avslöja mig själv med både namn och bild??? Men det skulle inte vara någon sanning för dem som redan känner mig och vet vem jag är. Jag kanske kunde berätta för alla att jag är ganska långsint ibland, men min långsinthet går i och för sig ganska snabbt över och där föll det konceptet. En sak som kanske inte alla vet är att jag är jätte generös... fast återigen är jag ju ibland ganska snål och det beror lite på vad det gäller och vem det gäller så det är nog inte riktigt bra det heller.

Nej, jag vet ärligt talat inte vad jag ska berätta för ny sanning om mig själv. Att jag hatar att träna, att jag är bekväm men jobbar som en gnu när jag väl sätter fart. Att jag anser mig själv besitta en servicekänsla som inte många andra har även om de säger att de har det eller ska jag helt enkelt berätta att jag har en extra tå eller fiser i sömnen men det är ju inte sant något av det i och för sig... förutom det där med servicekänslan då.

Kanske avslöjandet att jag ska pilgrimsvandra under våren 2013, gå El Camino, 80 mil med goda vänner kan räknas som ny sanning... men det är ju ingen sanning ännu, det blir ju sanning först när vi verkligen gjort det.

Jag har faktiskt ingen aning om vad jag ska avslöja för ny och stor sanning om mig själv. Möjligtvis skulle det kunna räknas som nytt och avslöjande att berätta att jag är rädd, riktigt rädd för att bli gammal. Jag är rädd att tappa minnet, bli dement som min mormor. Jag är rädd för att det med ålderdomen kommer krämpor och smärtor jag inte kan kontrollera. Smärta i sig är jag inte rädd för, inte smärta jag kan kontrollera och vet vad den beror på men smärta som är okontrollerbar och diffus är jag rädd för. Men är det en sanning? Är inte alla rädda för det?

Nej, jag kan inte komma på en enda ny sanning om mig själv. Beteéndevetare som jag är så känner jag mig redan klar med alla sanningar och avslöjanden så ni får välja själva vilket av alla påståenden och vilka sanningar i detta inlägg ni vill se som sant och nytt för er.

Nu tänker jag istället ta något att äta och sedan gå en promenad i det relativt härliga vädret... eller ska jag inte... Vad som är sant eller inte, tja det får ni själva gissa.

Puss