Hejsan alla glada människor :D

Idag kommer jag med stora nyheter.

Det är bokat en bloggträff på Lögnäs gård i Halland den 26-27 maj. Den ytterst coola bloggerskan som håller i detta är Missvivi, ni kan läsa mer HÄR.

Det är dock ytterst viktigt att de som verkligen är intresserade anmäler sig så snart som möjligt och det gör man självklart hos Missvivi eller så kan man även anmäla sig här hos mig.

Jag vet ju att det finns en hel del av mina bloggvänner som JAG skulle vilja träffa i verkliga livet, hur många av er skulle vilja träffa mig? Hur många vet egentligen ens vem jag är ;P

All info om priser, tider och annat ligger på länken hos Missvivi, är det någon som undrar över något speciellt så kan ni även fråga mig så återkommer jag med ett svar så snart jag kan.

Så, hur många blir vi då???

Det är svårt att svara på men det är en hel del som anmält intresse men som alla vet är steget från intresse till att verkligen göra det ganska långt ibland. Det är dock 25 platser bokade till oss och jag hade hoppats att någon av MINA goa bloggare hade haft möjligheten att komma, så vi hade haft möjligheten att lära känna varandra bättre. Lite lantluft, lite vin och god mat bäddar ju för en total succé kan man väl säga.

Så vad väntar ni på???

Sätt igång och anmäl er;)

Puss   

Jaha, då kom den så... vintern.

I helgen har stora vita flingor dalat mot marken. De har fått stanna kvar också, de har inte bara smält bort och blivit blask utan marken har under helgen blivit vitare och vitare... Lite rasistiskt om man ska tänka så men samtidigt kalla fakta. Det är många som längtat så efter detta och Grattis till er, nu är den här... vintern, snön och med den kommer halka, kyla och blask som sig bör en svensk vinter.

Jag är ingen direkt fan av vinter. Jag tycker inte om kyla, isande vindar och det där vita som trillar från himlen då och då. Jag är absolut inte personen som betalar för en skidresa. Jag följer gärna med om det är gratis och jag är en j-vel på att sitta framför brasan och köra lite After Ski men snö är inte mitt element.

För barnens skull är det ju kul och det som kommit nu kan väl ligga kvar tills efter sportlovet men sedan vill jag ha värme, sol och grönskande knoppar och blad.

Jag åker på solsemester, njuter av ljuset, ljumma vindar och jag älskar värme.

Jag brukar säga, till hälften på skoj med en underton av allvar, att jag ska kremeras när jag dör... och jag behöver inte vara riktigt helt död när de slänger in mig i ugnen ;P

Av den anledningen tänker jag nu sätta mig i soffan och mysa, vira in mig i min pälskling (pälsig pläd) och tända en brasa och förtränga att jag under sena eftermiddagen måste ge mig av, ut i kylan, för att hämta upp och betala diverse loppisfynd...

Puss   

Jo så kan det vara ibland...

För att göra en lång historia längre...

Akt 1.

I somras var jag med mammsen på Apoteket "gröna skylten", ja systembolaget för dem som inte visste det. Mamma gick först betalade och sedan var det min tur. Tjejen tittar på mig och ber om min legitimation. Jag tittar på henne som om hon var från en närbesläktad planet (dock inte min planet) och får inte fram ett ord... Tjejen tittar på mig och säger med lite myndighet i rösten att man minsann ska visa leg FRIVILLIGT om man är under 25 år... Fortfarande är jag inte riktigt säker på att vi tillhör samma planet, nej inte ens samma ras faktiskt, utan jag undrar om hon driver med mig. Nej, det gjorde hon inte utan hon ville se min legitimation... Jag, 38 år gammal och tvåbarnsmor fnissar lite och halar fram körkortet... Vet du, säger jag till kassörskan, du har precis gjort hela mig helg :)

Det var slutet på den historien och jag hade sålunda inte sagt så mycket mer om detta OM det inte hade varit för att:

Akt 2.

utspelar sig ungefär 3 månader senare. Jag är återigen på apoteket gröna skylten, dock i en annan stad, för att införskaffa mig lite sanningsvatten av den röda sorten. Ställer mig i kassan, det bli min tur och här ler en ung kille sitt bredaste leende och ber mig om legitimation. Jo, fnissar lite gör jag och räcker lydigt över körkortet. Inget mer, tack och adjö. Slut på akt 2.

Akt 3.

Utspelar sig på samma ställe som Akt 2 och återigen inhandlar jag det livsnödvändiga röda guldet (och nej jag är inte alkis jag vill bara inte leva utan ett glas rött då och då). Denna gången är det en äldre kvinna som sitter i kassan och vi samspråkar några sekunder om vädret innan jagstoppar mitt betalkort i läsaren... Hon tittar på mig och säger, "ja och så legitimationen också tack". Här blir jag nu förvirrad och undrar om den verkligen behövs då jag har chip på mitt kort och således använder mig av koden. "Nej" svarar hon, för betalkortet behövdes inget leg men för att hon skulle släppa varorna till mig behövdes det... Tja, det var ju bara att slänga fram det väl använda körkortet igen då, buga och tacka, ta påsen och gå. Slut på Akt 3.

Nu kommer vi således till dagens datum och här utspelar sig självklart

Akt 4.

I samma stad som akt 2 och 3 visserligen men på ett helt annat systembolag. Den allra bästa av filoZophier travar omkring och botaniserar bland varorna. Både en, två och tre flaskor slinker ner i korgen. Efter att ha konstaterat att jag nog är klar ställer jag mig, som den otroligt väldresserade Svensk jag är, i kön och väntar på min tur. Kommer fram i kassan och där sitter en tjej i min egen ålder. Hejsan och tjena, blaskigt väder vi har i dag och så vidare. Hon tittar på mig och säger sedan de förlösande orden "Jag hoppas du har legitimationen med dig". Här blir jag nu lite frustrerad. Jag tittar på henne och frågar om de har någon kampanj nu som säger att man ska ta leg på allt och alla som handlar hos dem? Hon tittar oförstående på mig och svarar att nej, det har man inte men vet inte jag att man alltid ska visa leg om man är under 25 år?!

Tja, bara att hala fram körkortet igen och se glad ut, vad annars.

Men här kommer då mina tankar kring detta.

SER jag verkligen så mycket yngre ut än vad jag är?

HAR de en hemlig kampanj där de till och med frågar Oscar 68 år efter leg?

Vill de kanske göra världen lite GLADARE genom att be, dem som ser ut att behöva lite uppmuntran, om legitimation?

Är det kanske en SAMMANSVÄRJNING för att driva mig mot ålderskrisens rand?

ÄR det kanske så att mina 28 år i sinnet har spridit sig till MER än bara mitt sinne?

Ja, jag vet inte svaret men kan konstatera att jag har två vägar att gå nästa gång jag går till apoteket gröna skylten. Antingen kan jag frivilligt hala fram mitt körkort och te mig som en desperat tvåbarnsmorsa som suktar efter lite ungdomsstatus eller så kan jag vid deras legitimationsförfrågan nästa gång svara med ett rungande "Hell Nope"!

Ha en trevlig fredagkväll mina vänner, det tänker jag ha.

Puss   

Detta trodde jag väl aldrig att jag skulle säga men dagens största tack går till folktandvården.

Vi har väntat, i flera månader nu, på att få dra ut ett par av äldsta trollets tänder. Två av hans mjölktänder har vägrat lossna trots att de nya trängt fram och jag är ju inte en stor fan av tandläkare så idag var en riktigt jobbig dag... för idag var dagen då de skulle ut.

Jag vet inte om mitt troll var nervös men han gjorde ingen stor grej av det.

Det första som händer är att tandläkaren kommer in, hälsar på oss och sedan vänder han sig till min son och frågar honom hur han mår och om han känner sig redo. Trollungen svarar lite svävande och då visar tandläkaren de nya tänderna, han visar mjölktänderna och berättar att det kan bli svårare för de nya tänderna att hitta sin riktiga plats ju längre de får sitta "på fel plats". Han förklarade vidare för trollet att han inte tänkte göra något över huvud taget om inte trollungen var med på det hela och var ok med sitt beslut. Mitt älskade äldsta barn funderade en sekund och kunde sedan bara konstatera att "nu kör vi". *Stolt mamma*

Först kom så en sköterska som var så go och pedagogisk, hon förklarade att det först blir lite creme som bedövar, sedan blir det spruta som bedövar ännu mer och sedan dras tänderna ut. Hon gick igenom varje steg samtidigt som hon utförde det och pratade hela tiden med min son och om han kände obehag skulle han bara vifta med handen. Cremen kom på, vänta i två minuter och sedan kom sprutan. Hon berättade precis hur han kunde känna, vad hon gjorde och minsta obehag skulle han vifta med handen... Inte en enda gång viftade han... jag däremot ville vifta hela tiden.

Sedan kom tandläkaren.

Han kände lite på tandköttet, berättade hela tiden vad han gjorde och sedan drog han tänderna. Båda två var ute på mindre än en minut.

Jag kan inte nog beskriva den stolthet jag kände över mitt troll och även mig själv att jag inte tog ungen och stack när tången kom fram :)

Jag har ju, och har alltid haft, en otrolig tandläkarskräck.. jo, ren skräck på grund av olika tandrelaterade händelse i barndomen (det har dock blivit bättre) därför var jag så oerhört imponerad över hela deras tillvägagångssätt idag. Att prata MED barnet inte till det, att hela tiden tala om för barnet vad de gör, att hela tiden visa och bekräfta... ja, det fanns inte på min tid.

Jag är oerhört tacksam gentemot folktandvården i Halmstad för att de behandlade mitt älskade troll med respekt och förståelse och att de var så pedagogiska i sitt sätt. Jag tycker att de förtjänar all heder och jag är så tacksam för sättet de behandlade honom. Om alla tandläkare och tandsköterskor var som dem vi träffade idag, ja då skulle tandläkarskräck och tandvårdsrädsla inte finnas över huvud taget. Ett stort tack från mig till er <3

Puss   

Usch, idag har jag saknat väldigt mycket och väldigt många.

Jag har väl inte gjort något speciellt för att jag ska sakna speciellt mycket i dag men det har jag ändå gjort.

Först och främst saknar jag ett meningsfullt jobb. Jag hade velat känna mig behövd, få en mening med tillvaron igen (som inte innefattar mina barn eller min familj alltså) och jag hade velat göra lite nytta mer än i hemmet.

Jag saknar också min hjärtesyster på Gotland något förfärligt mycket... det beror nog mst på att jag vet att hon behöver mig just nu, men det gör tyvärr min familj också då maken jobbar mycket just nu.

Jag saknar också en annan av mina vänner just nu. Jag tror att hon hade behövt mig hon med men kanske inte lika desperat som min hjärtesyster... Nej min andra vän behöver mig nog mest som thé-drickande sällskap och kanske lite bärhjälp och körhjälp nu när hon börjar bli stor som en val ;)

Jo visst är det så, när som helst dimper det ner en mega myssöt liten tjeja och ag ska äntligen få köpa rosa igen :D

Sedan har vi saknaden efter min mormor och morfar. Den har känts extra idag då mammsen och jag tillbringade lite tid med att titta på underbara footografier på bland annat älskade morfar och rättvisa mormor...

När jag tänker på mina morföräldrar kommer också lite sorg efter mina farföräldrar också och med den saknaden kommer mycket barndomsminnen...

Nej, jag får ta mig i kragen och rycka upp mig snart.

Annars blir det kanske en deppblogg av det hela...

Och det kan vi ju inte ha ;)

Puss

Tja, det är väl en av de få fraser jag kan på Spanska?! och nej, jag menar inget speciellt med det.

Jag menar bara att jag är trött och hjärnan går på högvarv. Jag har ju ÄNTLIGEN tränat idag!

Efter ett på tok för långt juluppehåll var det så dags idag igen och det var både välkommet och efterlängtat.

Visst fick man en liten chock, hela passet var utbytt med ny musik och nya mooves men det var kul, lika kul som det var förra terminen. Vi har dessutom haft en rekryteringskampanj och den verkar slagit väl ut eftersom hela salen nästan var full av nya förväntansfulla deltagare. Roligt, riktigt roligt :D

Liiiiite frustrerande bara att när man väl lärt sig de gamla rutinerna så har ledaren bytt ut dem... Jisses... Men den stora fördelen är ju att ALLA såg lika roliga ut eftersom INGEN kunde de nya stegen.

Dessutom fick jag sällskap av en dagismamma vilket var mycket trevligt. Vi har väldigt mycket att prata om och är ganska lika så jag hoppas verkligen att hon tyckte det var lika roligt som jag tycker så att hon stannar och vi kan träna och umgås lite mer...

Men just nu ska jag sätta mig ner i soffan och bara ta det lugnt och se fram mot den fantastiska träningvärken som kommer smyga sig på mig... I see you...

Puss   

Detta får bli mitt bidrag inför en fantastisk morgondag. Jag önskar er en riktigt trevlig söndagskväll :)

Puss   

Ja go vänner... och ja, nu är det bara vänner som gäller...

Ovänner, tråkmånsar, skitsnackare och annat löst folk kan sluta läsa ;)

Det ska anordnas lite event var tanken, för både välgörenhet och välmående och nu behöver vi veta hur många som är intresserade av detta. Kolla denna länken hos Missvivi och svara sedan här om du skulle kunna tänka dig att ställa upp.

Vi behöver veta om det finns intresse innan vi bokar upp något men blir det tillräkligt många som anmäler intresse till det ena eller det andra eller kanske båda eventen så meddela gärna här eller hos Missvivis så snart som möjligt så att vi kan sätta planerna i verket.

Stort tack på förhand.

Puss