Hos goaste Anna väcks idag en tanke som jag tycker alla borde ta fasta på nämligen hur mycket vi egentligen gnäller och klagar på allt, istället för att hylla DE som hyllas bör samt hylla DET som hyllas bör och hur vi borde sluta att tjura på allt som "inte fungerar".

Efter att ha läst hennes inlägg kunde jag inte annat än att hålla med.

Jag vet med mig att jag är en sådan där person som förväntar sig att saker bara ska fungera och gör de inte det blir jag tvärsur. Jag vet att jag kan vara ganska fördömmande i vissa fall (läs: när jag hittills inte blivit motbevisad i min tanke) och det leder kanske till viss frustration som man kanske annars kunde undvikit.

Från och med nu tänker jag göra som Anna, jag tänker en gång i veckan köra med LOVEBOMBING.

Lovebombing är när man faktiskt hyllar något eller någon som fått ta ganska mycket skit den senaste tiden.

Så här kommer det, filoZophies första Lovebombing: Gympan!

Jo, det är faktiskt sant. I alla år har jag varit den inbitne soffpotatisen. Har man slagit upp lat eller, kanske rättare sagt, Bekväm i ordlistan så har där tidigare funnits en bild på moi! Helt ärligt. Jag tar alltid den lättaste vägen, jag undviker gärna till morgondagen vad jag inte nödvändigtvis måste göra idag och jag kan skriva min egen bok om 101 orsaker till att INTE träna. Jag har ansett att träningsnarkomaner har ett mindre IQ än andra, att joggare är självplågare, att elitidrottare måste lida av brist på vissa hormon etcetera... Uräkter, bortförklaringar och regelrätta undanflykter har alltid varit min vardag tidigare när det har gällt träning...

Jo jo, visst har även jag haft mina sinnessvaga ögonblick då jag köpt ett gymkort för dyra pengar, tränat tre gånger och sedan... no more. Visst har jag önskat mig simkort i julklapp bara för att få det och då direkt gått och begärt pengarna tillbaka "för jag fick visst två". Jag har även köp fina träningskläder... och de ligger längst in i garderoben än idag...

Men se nu är det slut med det, det har min hederliga husmorsjympa sett till. Varje måndag och torsdag klockan 18.00 befinner jag mig i gympasalen och väntar ivrigt på att få dra igång och klockan 19.00 är jag lika lycklig över att veta att "det är inte många dagar kvar tills nästa gång". Det är ingen avancerad gympa jag går på men det är kondis, kordination och lite styrka, precis vad jag behöver och kiropraktorn ordinerat.  Idag har jag även gått en rask och mycket lång runda för att i ett helt område lägga lappar om vår gympagrupp i brevlådorna. Vi behöver bli fler deltagare och ju fler vi är desto roligare.

Så härmed kan jag meddela att veckans Lovebombing går till min gympa, mer sådant till folket. Ja, jag tycker att gympan, ledaren och deltagarna kan dela på hela Lovebombingen för kan en liten gympagrupp frälsa även den mest ofrälste så finns det nog hopp om mänskligheten ändå ;)

Puss